Dags att läsa!
Du har säkert hört begreppet biologisk mångfald. Det nämns ofta när människor pratar om miljön och klimatet, men vad betyder det egentligen? Jo, biologisk mångfald handlar om hur många olika arter och ekosystem som finns. Man kan prata om biologisk mångfald i hela världen, i Sverige, i havet, i skogen eller andra avgränsade områden. Många länder har skrivit under en överenskommelse om att skydda alla arter inom det egna landets gränser. Även Sverige har skrivit under. Här finns drygt
60 000 olika arter att värna om.
Det är naturligt att nya arter uppstår och att en del arter dör ut
men eftersom en utdöd art inte kan komma tillbaka, vill vi förstås att så få arter som möjligt ska försvinna.
I Sverige är det Sveriges Lantbruksuniversitet och Artdatabanken som håller reda på vilka arter av växter, djur och svampar som finns. De håller extra koll på utsatta arter. Med en speciell lista som heter rödlistan övervakar de vilka arter som snabbt minskar eller verkar ha svårt att överleva och vilka arter som har dött ut. På den senaste rödlistan fanns 4746 arter med.
Eftersom en stor del av Sverige täcks av skog finns det många arter att hitta där. Ingen vet helt exakt hur många, men forskare tror att ungefär
25 000 arter lever i våra skogslandskap. Omkring 2 000 av dem finns med på rödlistan. Det är viktigt att vi sköter om och använder skogen på ett bra sätt så att alla arter som finns där har god chans att fortsätta leva.
Hur kommer det sig då att så många arter finns på rödlistan?
Det beror på flera olika saker. Det vilda livet har i miljontals år anpassat sig till en viss livsmiljö. När vi människor förändrar landskapet (vi tar bort skog, vi bygger vägar, parker och hus, eller låter naturen växa igen) så ändrar vi den livsmiljö som arterna har anpassat sig till. Då påverkas en del arter och får svårare att hitta föda, söka skydd och föröka sig. Det kan leda till att arter flyttar, minskar eller dör ut – vilket också får konsekvenser för andra arter. Alla arter äter eller äts av något, och om en art försvinner så rubbas balansen i ekosystemet.
Att klimatet förändras kan också vara en anledning till att vissa arter får det svårare att överleva på den plats där de har brukat bo. Ett förändrat klimat kan också leda till att nya arter lättare etablerar sig.
Det finns olika anledningar till att arter försvinner från just skogen. Människan använder skogen på flera olika sätt. Ibland hugger vi ned skog för att använda veden eller för att istället för att använda marken till annat. En skog som lämnas att växa igen påverkar också de arter som lever där.
Avverkning och brist på riktigt gamla skogar är de främsta hoten mot rödlistade arter. Det finns även sjukdomar som drabbar träd och det skapar problem för de arter som är beroende av dessa träd. Alm och ask är exempel på träd som minskat i antal på grund av sjukdomar. Det är användbart att ha rödlistan som ett sätt för att hålla koll på när arter riskerar att hotas. Med hjälp av den kan människan fatta bättre beslut om vilka skogar som ska användas – och hur.
Nu kommer du att få se exempel på hur rödlistan fungerar och vad dess symboler och förkortningar betyder. Till vänster i bilden nedan kan du se exempel på symboler som visar i vilket län en art finns eller har funnits. Till höger i bilden ser du olika förkortningar som visar artens sårbarhet. Lägg en stund på att kika på dessa symboler och förkortningar.
När man tittar på rödlistan så kan det även vara bra att ha koll på förkortningarna för de olika landskapstyperna. I tabellen nedan ser du förkortningarna för samtliga landskapstyper. I rödlistan kommer denna förkortning att tala om i vilken typ av landskap som vilka arter finns.
Testa dina kunskaper!
Titta en stund på rödlistan som du ser här nedan, ta hjälp av symbolerna och förkortningarna som du lärt dig om, svara sedan på frågorna under listan.
Vilken art finns inte i skogsmiljö?
Hur många arter i listan är utdöda i minst ett län?
I hur många län är brunbjörnen bofast?
Vilken art är akut hotad?
Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!
Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!
Dags att läsa!
Med hjälp av rödlistan är det lätt att se vilka arter som behöver extra hjälpinsatser för att de inte ska riskera att försvinna. Ett exempel på ett lyckat sådant arbete är för arten lövgroda. År 1989 valde man att undersöka beståndet av hannar. Det fanns då ca 2 500 hannar på 180 platser, idag finns det mer än 10 000 hannar på nästan 800 platser. Genom att återställa flera små vattendrag som tidigare torrlagts av människan har lövgrodan åter kunnat etablera sig där. Man har också, ur vissa dammar, tagit bort odlade kräftor och fiskar, eftersom de gjort det svårt för grodans ägg och yngel att leva där.
Det har gjort att lövgrodan inte är lika hotad längre.
När människan kommer på finurliga lösningar för att göra världen lite bättre kan det ibland uppstå nya problem som man inte tänkt på.
Ett sådant exempel är vindkraftverk som ger oss förnybar el, men som har visat sig vara en fara för fladdermöss och fåglar. Rödlistan gör det enklare att ta reda på vilka arter som är särskilt utsatta och nu finns det därför regler för var vindkraftverk får placeras, för att ta bättre hänsyn till djurlivet.
