Insekt
Foto: Ekamelev / Unsplash
Lektion 21

Mitt liv som insekt

Det brukar sägas att livet är ett lotteri. Du kan inte bestämma var du föds eller hur du ser ut. Tänk om du hade varit en insekt…
I den här lektionen får du välja en insekt att ta reda på lite mer om.

Börja lektionen
Del 1

Välj din insekt

LÄS

Dags att läsa!

Kika igenom listan här nedanför och välj ut en insekt som du tycker verkar extra intressant. Vid varje insekt finns en länk till mer fakta om just den insekten. När du valt din insekt ska du läsa all fakta om den arten.

Svart majbagge

Svart majbagge

Den fullvuxna svarta majbaggen liknar nästan en gigantisk myra med sin stora bakdel. Det kan vara svårt att se skillnad på svart majbagge och violett majbagge som båda skimrar i blålila. Majbaggen lägger sina ägg på marken. När äggen kläcks klättrar larverna upp på blommor. Där kryper larverna upp på bin och liftar hem till binas bon. Majbaggens larver går igenom flera larvstadier medan de äter upp binas ägg, larver och förråd av pollen och nektar. Det kallas att de är parasiter på bina.

Mer fakta

Hoppstjärt

Hoppstjärt

Hoppstjärtar är små, upp till 6 millimeter långa, vinglösa djur. I Sverige finns det fler än 300 arter av hoppstjärtar. Med hjälp av sin ”hoppgaffel” som ligger infälld under kroppen kan hoppstjärten slungas iväg i imponerande hopp.

Mer fakta

Granbarkborre

Granbarkborre

Granbarkborren är en liten brun skalbagge som är cirka 4 millimeter lång. Den gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Det gör att granarna skadas eller dör.  Det är lätt att känna igen spår från granbarkborre, som hål i barken och snirkliga mönster på trädet. Under långa, varma och torra somrar hinner granbarkborren para sig flera gånger. Torka gör också att granar är extra känsliga för angrepp.

Mer fakta

Tvestjärt

Tvestjärt

Tvestjärten är mest känd för sin tång som sitter längst bak på kroppen och som den använder för att försvara sig med. Tvestjärten är mest aktiv på natten. Den trivs i trånga mörka utrymmen där det inte är för torrt. Tvestjärtar äter det mesta, men bladlöss verkar vara en favoriträtt. Det finns flera arter av tvestjärt i Sverige.

Mer fakta

Aurorafjäril
Foto: Rosenzweig / CC BY-SA

Aurorafjäril

Hanar av aurorafjäril har orange fläckar på vingarna. Men annars är det här en fjäril som är skicklig på att gömma sig. Undersidan av vingarna är grön- och vitfläckiga. Så fjärilen kan enkelt smälta in, exempelvis vid blomkorgen av växten hundkäx. Fjärilens puppor liknar knoppar på en växtstjälk vilket också fungerar mycket bra som kamouflage. Aurorafjärilen finns i hela Sverige men är sällsynt i Norrland.

Mer fakta

Bålgeting
Foto: PiccoloNamek / CC BY-SA

Bålgeting

Bålgetingen är Nordens största geting. Deras drottningar kan bli så långa som 3,5 centimeter. Den här getingsorten har ett lugnt temperament, men när den väl blir oroad så knäpper den ljudligt med sina käkar. Bålgetingen är mer aktiv på natten än andra getingar och syns ofta vid olika utebelysningar.

Mer fakta

Läderbagge
Foto: Stanislav Snäll / CC BY

Läderbagge

Läderbaggens hanar avger en doft som påminner om gammalt läder eller torkade plommon. Larverna kläcks i ihåligheter i lövträd. I Sverige är det oftast ekar. Läderbaggen påverkar andra arters livsmiljö genom att de utvidgar håligheterna i trädet.

Mer fakta

Hallonblomfluga
Foto: Martin Andersson / CC BY-SA

Hallonblomfluga

Hallonblomflugan brukar ofta hålla till i en lövskog med många örter. Men den är inte så kräsen som många av dess släktingar, och kan hittas även i ängs- och hagmarker, eller i skogsbryn och trädgårdar. I sin jakt på sällskap flyger hanarna varv efter varv på en förutbestämd bana och kikar på blommorna om det sitter någon hona där. 

Mer fakta

Grön Flodtrollslända
Foto: Varel from Czech Wikipedia / CC BY-SA

Grön flodtrollslända

Den gröna flodtrollsländan vill alltid vara nära rinnande vatten. Under minst två års tid utvecklas larven nere på botten, också på djupare vatten. Det är oftast hanarna man ser när de patrullerar längs flodstränderna. Det verkar som att den gröna flodtrollsländan helst väljer klara och rena vattendrag som flyter genom skogsmarker.

Mer fakta

Dödskallefluga
Foto: S. Rae from Scotland, UK / CC BY

Dödskallefluga

Ryggskölden på denna fluga är mörk med ett antal mer eller mindre tydliga grå tvär-och längdstrimmor, dessa bildar tillsammans ett mönster som påminner om en dödskalle. Dödskalleflugan kan man se i gläntor och bryn där den kan flyga snabbt på ett par meters höjd.

Mer fakta

Ekoxe
Foto: Muséum de Toulouse / CC BY-SA

Ekoxe

Ekoxen är Europas största skalbagge. De välutvecklade hanarna förväxlar man inte med någon annan art då de har flera centimeter långa, förgrenade käkar. Om man räknar med käkarna kan hanarna bli upp till åtta cm långa. Honorna som har mindre käkar är ofta runt fyra cm långa. Arten brukar flyga i skymningen och lockas till lövträd av doften från trädens sav.

Mer fakta

Silversandbi
Foto: AfroBrazilian / CC BY-SA

Silversandbi

Silversandbiet är ett medelstort bi med en kroppslängd på sju till nio millimeter. Det trivs bäst i öppna sandtallskogar eller hedmarker med större områden med sand. Sandbiet gräver ut sitt bo i finsand. Det är viktigt med rätt typ av sand, eftersom ingången till boet måste forceras varje gång honan lämnar av sin last med pollen.

Mer fakta

Flicktrollslända
Foto: Andreas Thomas Hein / CC BY-SA

Dvärgflickslända

Dvärgflicksländan mycket liten och glänser i grönaktiga metallfärger. Den är inte så vanlig. Det bästa sättet att hitta den verkar vara genom slaghåvning, att försöka fånga den med en fjärilshåv. Dvärgflicksländor trivs bäst vid nästintill igenvuxna gölar. Inför parningen flyger djuren i en slags hoppande dans om varandra. Sina ägg lägger den strax under vattenytan, vid vattenväxter. 

Mer fakta

Skägglavmätare
Foto: M. Virtala / Copyrighted free use

Skägglavmätare

Skägglavmätaren trivs i urskogsliknande barrskogar. Den behöver lav, helst skägglav, för att trivas. Under de senaste 20 åren har skägglavmätaren endast synts i större mängd i Uppland, Dalarna, Ångermanland och Åsele lappmark.

Mer fakta

Skogsrödmyra
Foto: James Lindsey at Ecology of Commanster / CC BY-SA

Skogsrödmyra

Det här är en myra som verkar gilla höga höjder. Den har hittats i hela Europa men i söder så har det endast varit på högre höjd. I Norden förekommer arten ända upp till kalfjället. Skogsrödmyran bor ofta i stubbar eller annan murken ved på marken men den kan också bo nere i gångar i jorden.

Mer fakta

Svart Guldbagge
Foto: Siga / CC BY-SA

Svart guldbagge

Den svarta guldbaggen är 1,6-2,2 centimeter lång och har en klumpig kropp och långa ben med kraftiga klor. Översidan är svart med vita/ljusgula fläckar. Utbredningen av arten sträcker sig från Väst- och Sydeuropa österut till Turkiet. Svart guldbagge förekommer ofta i samma träd som läderbagge och andra rödlistade insekter.

Mer fakta

Ögonvägstekel
Foto: Schnebele boris karl holger / CC BY-SA

Ögonvägstekel

Ögonvägstekel kan hittas i många olika miljöer. Både öppna och glest skogsbevuxna områden, exempelvis hedar, alvarmarker, stränder, ängar, inlandsdyner, skogskanter och bebyggda områden. De äter gärna spindlar, t.ex. vargspindlar eller vårnätspindlar

Mer fakta

Gulringad vedharkrank
Foto: J.claude / CC BY-SA

Gulringad vedharkrank

Den gulringade vedharkranken har svart grundfärg och sju klargula tvärränder på bakkroppen. Arten behöver gamla, halvt nedbrutna träd att bo i. Troligtvis spelar det ingen större roll vilken slags träd det är. Det som är viktigt för den gulringade vedharkranken är istället hur nedbrutet trädet är.

Mer fakta

Getinglik tigerfluga
Foto: Martin Andersson / CC BY-SA

Getinglik tigerfluga

Det här är en stor och långsträckt fluga med sex till åtta gula tvärband på bakkroppen, det gör att den faktiskt liknar en geting. Den getinglika tigerflugan förkommer främst i närheten av våtmarker och stränder med multnande lågor, liggande träd, och stammar av lövträd. I Sverige är den vanligast i närheten av björkar.

Mer fakta

Del 2

Lär känna din insekt

UPPGIFT

Dags att göra en tankekarta!

  • Skriv namnet på din art i mitten och skriv dessa rubriker runt om:
    kännetecken, förekomst, föda, livscykel, fiender, andra intressanta fakta.
  • Skriv ned saker du minns från texten vid de olika rubrikerna. Det får gärna vara flera fakta vid varje rubrik.
En tankekarta. I mitten en cirkel med rubriken
Grafik: Karin Rapp
SKRIV

Dags att skriva!

Skriv en faktatext

Nu ska du  skriva en egen beskrivande text om din art med hjälp av din tankekarta. Använd alla rubriker så kommer din text att bli riktigt bra.

  • Namn och eventuell undergrupp
  • Kännetecken
  • Förekomst
  • Förökning/livscykel
  • Intressanta fakta
Del 3

Avbilda din insekt

RITA

Dags att rita!

Rita din insekt

Hur ser din insekt ut egentligen? Titta ordentligt på bilden och tänk på anatomin. Använd gärna en sökmotor för att hitta fler bilder med vyer som visar delar som är svåra att se på ursprungsbilden.

  • Hur många delar har kroppen?
  • Hur många är benen, var sitter de?
  • Är antennerna långa, korta, böjda eller raka?
  • Vilken form har huvudet?
  • Hur ser ögonen och munnen ut?
  • Vilka färger och nyanser ser du?

2. Skissa din insekt! Att skissa är att rita löst med en blyertspenna, så att det lätt går att ändra. Använd inga färger ännu. Gå till steg 3 när du skissat klart.

3. Visa din skiss och bilden på insekten för 1–2 klasskamrater. De hjälper dig genom att titta efter vad som kan bli ännu mer likt den riktiga insekten.

4. Gör ändringar i din skiss. Börja sedan rita med färger och tydligare linjer.