Olika tider – olika behov

Det första pappret

Det allra första pappret gjort av fiber uppfanns i Kina redan år 105. Från och med 1500-talet hade vi pappersbruk i Sverige. Då tillverkades papper av gamla, utslitna kläder och tyger, lump. Under 1800-talet började allt fler i Sverige lära sig läsa. Det behövdes papper för att trycka böcker och tidningar. Pappret gjorde man för hand ända fram till 1831 då den första pappersfabriken med maskiner startade. I mitten på 1800-talet uppfanns en ny metod att tillverka papper. Istället för lump användes nu trä för att göra pappersmassa. Papper av trä var mycket billigare att producera och därför blev böcker och tidningar nu billigare att köpa. Allt fler hade råd att läsa! Behovet att papper ökade.

Så småningom utvecklades en kemisk metod som gav bättre papper. Då användes kemikalier för att göra pappersmassan. Det gjorde att det behövdes ingenjörer som arbetade i fabrikerna. Av de olika kemikalierna blev det även en hel del utsläpp i naturen.

Ett hållbart sätt att arbeta

I början fick de som arbetade i massafabrikerna och skogsarbetarna betalt efter hur mycket de producerade. Det kallas för ackordslön och det innebär att du måste arbeta snabbt för att få så bra betalt som möjligt. Det gjorde att människor stressade, blev trötta och slarvade, så ibland hände olyckor. Arbetarna organiserade sig i fackföreningar och strejkade för att få bättre villkor. När de gick samman var det lättare att ställa krav på de som ägde bruken att ändra på det som inte funkade.

Fler pappersprodukter

I samhället användes mer och mer papper. Fler läste tidningar och man började göra olika sanitetsprodukter av papper. Sanitetsprodukter är sådana produkter som man använder för sin hygien. Sanitet är ett gammalt ord för hygien. Några av produkterna använder vi fortfarande varje dag – exempelvis toalettpapper. Andra produkter använder vi i olika perioder av livet – blöjor och bindor.

Mera virke

När det nu fanns ett nytt sätt att använda skogen ökade efterfrågan på virke. Tidigare hade man tagit de största träden först och låtit de andra stå kvar och växa till sig. Nu högg man ned stora områden på en och samma gång. Då blev det stora kalhyggen.

Efteråt planterade man nya barrträd på hygget. För att de planterade träden skulle kunna växa var man tvungen att ta bort den lövskog som började växa. De små, unga lövträden kallas för sly. Först tog man bort slyn för hand och sedan upptäckte man att det gick mycket snabbare att spruta bekämpningsmedel på lövslyn. Tyvärr gjorde det att det spreds gifter i naturen.

Demonstrationer

I slutet av 1900-talet så började människor protestera eftersom man tyckte att skogarna var stora odlingar som sedan höggs ned till stora kalhyggen. Många var också arga för att gifterna i bekämpningsmedlen spreds i naturen och togs upp av både växter och djur. Det blev sämre biologisk mångfald och flera arter hotades av utrotning. Människor demonstrerade och skrev insändare och det hölls debatter i TV och i riksdagen. 1977 förbjöds därför kemiska lövbekämpningsmedel i skogsbruket. Människornas protester hade lönat sig.

Skogsbruket idag

Nu för tiden är det inte tillåtet med ändlöst stora kalhyggen. I dag är vi också bättre på att bevara den biologiska mångfalden och vi använder inte gifter i skogsbruket längre. Numera ersätts varje träd som huggs ned med minst två nya plantor. Därför växer skogen mer än vad vi avverkar.

Hur sköter vi skog idag?

Det finns många sätt att sköta skog. Det är den som äger skogen som bestämmer hur skogen ska skötas, så länge han eller hon följer de lagar som finns. Skogsägare är ofta en privatperson eller bonde som äger skogsmark.

Skogsbrukets kretslopp

Ett vanligt sätt att sköta skog är att dela upp skogen i mindre delar, och låta träden växa i olika faser. På en av delarna planteras nya plantor och den delen kallas för föryngringsyta. Nästa del kallas för ungskogsdelen och där växer små träd. För att dessa ska få plats behöver skogsägaren röja bort buskar och sly allteftersom träden växer. På den tredje delen växer träd som börjar bli större. De kan också behöva mer utrymme för att växa bättre och då får man gallra bort några träd runtomkring. Den sista delen består av träd som är runt 100 år gamla och som då vuxit sig så stora att de är klara att hugga ner. Sedan börjar det om igen… Som tur är slutar skogen inte att växa.

Du har fått läsa om hur människors behov under olika tider har förändrat skogen. Eftersom skog tar lång tid på sig att växa tar det ofta flera år att upptäcka när något kanske inte blivit så bra som det var tänkt. När det kom forskning som visade att bekämpningsmedlet inte var bra för djuren började människor protestera. Även om de ville kunna använda pappersprodukter och virke så tyckte de att det var viktigt att djuren skulle kunna leva i skogen, och att marken inte blev förgiftad av skogsbruket. På grund av människornas protester blev medlet då förbjudet att använda och det fick inte göras så stora kalhyggen.

Idag har vi lagar som säger att skogen ska kunna användas till både virkesproduktion, biologisk mångfald och sociala värden. Det beror på att vi människor tycker att alla dessa delar är viktiga. Vad tycker du? Vad bör vi använda skogen till?

Titta på bilden och fundera på det som står i pratbubblorna. Vem eller vilka håller du med? Diskutera med dina klasskamrater. Kommer ni på fler saker, som inte tas upp i bilden, som skogen kan användas till?