Dags att läsa!
Nästan hälften av trädets stam består av cellulosafibrer som är lika tunna som hårstrån. I ett barrträd kan fibrerna bli 2,5 millimeter långa, i lövträd bara en millimeter. Resten av stammen består av ungefär lika delar av ämnena lignin och hemicellulosa. Ligninet fungerar som lim och håller ihop cellulosafibrerna. Hemicellulosa fyller utrymmet mellan cellulosafibrerna. Det är dessa ämnen tillsammans som gör att trädet blir hållfast och kan växa sig högt utan att gå av.
Att ta ner träd i skogen i syfte att använda trädet till något kallas för avverkning. Olika delar av trädet används till olika saker. I Sverige avverkar vi skog för att få plankor och brädor, papper och kartong, förnybar energi och andra produkter av träråvara. En skördare är en skogsmaskin som kan fälla träd och dela upp trädet i olika delar utifrån vad de ska användas till. De bitar som ska bli papper kallas för massaved. Det är ofta tunnare delar av träd. När skotaren – en annan skogsmaskin – fraktat ut och sorterat delarna i prydliga högar kan en lastbil köra dem dit de ska.
Massaveden åker till bruket där den sedan hackas till flis. Genom att koka flis med kemiska ämnen går det att separera cellulosan från ligninet och hemicellulosan. Produkter som papperskassar, skrivpapper, vykort eller toapapper kräver papper av olika slags kvalitet. Olika trädslag, storlek på flis, och kemiska blandningar ger olika sorters massa. På så vis går det att skapa papper med många olika slags egenskaper.
Genom åren har tillverkningen av pappersmassa utvecklats för att använda mindre kemikalier. Många pappersprodukter framställs förstås också av återvunnet papper, som blivit till massa igen. På så sätt kan vi återanvända fibrerna.
Det som blir över i pappersproduktionen – lignin och hemicellulosa – används på en mängd olika sätt. Lignin kan bland annat bli bioplast eller användas som bindemedel i djurfoder. Snart kommer vi också att kunna göra batterier av lignin. Hemicellulosan tas tillvara som ett värdefullt biobränsle.
Förr i tiden tillverkades allt papper för hand. I ett kar med vatten och cellulosafibrer doppade pappersmakaren ned en fyrkantig form klädd med finmaskig silduk. När formen sedan lyftes upp rann vattnet igenom silduken medan fibrerna blev kvar. Sedan lades det blöta arket i press så att det mesta vattnet försvann. Därefter hängdes det på tork.
På samma sätt fungerar en pappersmaskin. I dess ena ände rinner det ut utspädd pappersmassa på en roterande silduk som kallas vira. Massan består nästan bara av vatten. Bara ungefär en hundradel (1 %) är cellulosa. Det mesta vattnet rinner igenom silduken och ännu mer pressas ut i nästa steg. Därefter torkas papperet genom att passera ett antal varma torkvalsar. Till slut rullas papperet upp på jättelika så kallade ”moderrullar”. Hela processen går snabbt. Det finns maskiner som tillverkar papper i motorvägsfart – 120 kilometer i timmen.
Cellulosafibrerna i papper och pappersförpackningar går att återanvända – inte bara en gång, utan flera. När du lämnar en pappersförpackning vid en återvinningsstation kan den bli råvara att tillverka nya förpackningar av. Man räknar med att en cellulosafiber kan återanvändas upp till sju gånger innan den är utsliten. Då får den göra tjänst en sista gång, som biobränsle i ett värmeverk. Och då bidra till att minska behovet av olja.
Titta gärna efter en stämpel med märket FSC när du ska köpa någonting av papper. FSC-märkningen betyder att man kontrollerat att pappret kommer från ansvarsfullt brukad skog. Även återvunnet papper kan ha FSC-märkning.
Förr i tiden torkade man sig i stjärten med löv, hö eller mossa. Man kunde också använda sig av pinnar eller på vintern torka sig med snö. I slutet av 1800-talet började man använda lästa tidningar eller postorderkataloger. Då började också tillverkningen av toalettpapper – som till en början var väldigt hårt och obekvämt. För människor i en stor del av världen är det fortfarande dessa metoder som gäller.
Av ett träd kan man tillverka flera olika produkter, till exempel plankor och papper. Pappret du skriver på i skolan är oftast gjort av gran, tall eller björk. Om man skulle använda ett helt normalstort träd till att bara göra papper av kan det bli till över 30 000 A4-papper! Och inte nog med det, pappret kan dessutom återvinnas och bli till nytt papper flera gånger om.
Hämtmat, juice, mjölk, flingor och krossade tomater… Med förpackningar av papper kan vi transportera både varma och kalla livsmedel på ett bra sätt. Och det vi köper på nätet är nästan alltid förpackat i papper och wellpapp. När förpackningarna lämnas i återvinningscontainern blir de råvara till nya förpackningar.
Dags att fundera, skriva och jämföra!
Vilka produkter av papper är viktigast i ditt liv? Skriv en lista på de tio pappersprodukter som är viktigast för dig.
Här nedanför ser du några exempel, men du kanske kommer på någon annan pappersprodukt?
Bra jobbat! Nu får du tänka ännu lite till samtidigt som du övar din förmåga att argumentera för din åsikt. Avsluta meningarna nedan, och glöm inte att motivera ditt svar. Bra ord att använda när man motiverar är eftersom, för att och därför att.
