Person sitter och tittar på is som flyter i vattnet
Foto: Martin Balle / Unsplash
Lektion 13

Hur märks klimatförändringarna?

Forskare har sett att vår planet just nu håller på att bli varmare.
Även om det i genomsnitt bara handlar om några få grader kan det leda till mycket stora förändringar, både i Sverige och i hela världen.
I den här lektionen ska du få lära dig om hur klimatförändringar märks i naturen och varför det spelar roll.

Börja lektionen
Del 1

Wilma och Stalon

FILM

Dags att se en film!

DISKUSSIONSFRÅGOR
  • Varför är skogen viktig för Wilma?
  • På vilket sätt har Wilma märkt att klimatet förändras?
  • Wilma bor i ett område där det finns renar. Hur tror du att renarna påverkas av ett varmare klimat?
Del 2

Blir det varmare eller kallare?

LÄS

Dags att läsa!

Temperaturen i Sverige har varierat mycket genom historien. Det har funnits perioder då det har varit varmare än nu och perioder då det varit betydligt kallare. Om en kall period varar under en längre tid kallas perioden för istid.

Tidigare i historien trodde man att jorden alltid sett ut som den gör i dag. Men när forskare på 1800-talet studerade glaciärer började de förstå att delar av Europa en gång varit nedisat. Forskarna såg vilka spår glaciärer lämnar efter sig när de smälter. Liknande spår, fast mycket gamla, upptäcktes runt om i norra Europa. Därför drog man slutsatsen att det måste ha funnits istider i Europa.

Is som faller från isberg
Foto: Gilles Desjardins / Unsplash

Flera istider

I dag vet vi att det funnit flera istider de senaste tre miljoner åren, och att istiderna kommer med oregelbundna intervall. Exakt hur många gånger Nordeuropa varit nedisat vet man inte, men den senaste nedisningen av Sverige slutade för runt 10 000 år sedan.
Helt säkert vet man inte, men det är möjligt att jorden egentligen långsamt skulle vara på väg mot nästa istid. Det tar dock tusentals år innan det blir en ”riktig” istid, så det hade funnits gott om tid att anpassa sig till ett kallare klimat. Men när människan började använda sig av kol och olja för tvåhundra år sedan blev jorden istället snabbt varmare…

Två renar i snö
Foto: Marcus Löfvenberg / Unsplash

Ett varmare klimat

Istället för att gå mot en istid går vi nu mot en global uppvärmning. Det betyder att medeltemperaturen på hela jorden blir högre. I norra Sverige kommer temperaturen att öka snabbare än i södra Sverige. Här har många djur och människor redan fått känna på vad ett nytt klimat innebär. Renar rör sig över stora landområden och när renarna är på väg från sitt renbete ned till skogsbetet passerar de ofta vattendrag. På grund av att isarna har blivit tunnare har flera renar drunknat. Samerna, som äger renarna, berättar också att betet för renarna blir allt sämre.

I skogen kommer träden förvisso att växa snabbare vid ett varmare klimat. Men med klimatförändringar kommer också extremare väder, med fler stormar, intensivare regn, långvarig torka, svamp- och insektsskador och ökad risk för skador i marken. Klimatförändringarna hotar också många av skogens känsligare arter. Vissa djur lever bara där det är riktigt tuffa vintrar och när vintrarna blir mildare kommer de ha allt mindre yta att leva på.

Isberg
Foto: Mark Olsen / Unsplash

Därför har vi landhöjning i Sverige

Tänk dig att du stoppar fingret i en stor bulldeg, vad händer när du tar upp fingret? Jo, degen kommer långsamt att hävas upp igen – men det tar tid. Samma sak händer där stora landmassor varit nedtrycka av inlandsisen. Den senaste istiden slutade för drygt 10 000 år sedan och var på sina håll 3000 meter tjock. Trots att det var så länge sedan håller marken i Sverige fortfarande att långsamt, långsamt på att svikta tillbaka. Landhöjningen pågår över hela landet, men är som störst längs med Bottenvikenkusten i norra Sverige. Visste du att i Umeå höjs staden över nio millimeter per år? Det är ett av de ställen i Sverige där landhöjningen går som snabbast.

Granbarkborre

Granbarkborre

Att det blir torrare och varmare gör att somliga arter, som till exempel granbarkborre, trivs bättre. Granbarkborren är en liten brun skalbagge som är ca 4 mm lång. Den gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Det gör att granarna skadas eller dör.  Det är lätt att känna igen spår från granbarkborre, som hål i barken och snirkliga mönster på trädet. Under en lång varm och torr sommar hinner granbarkborren para sig flera gånger. Torka gör också att granar är extra känsliga för angrepp. Den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av granbarkborreangrepp. Nu läggs det mycket kraft på att hitta sätt att stoppa borrarna, med fällor eller genom att snabbt få bort skadade träd från skogen.

Del 3

Hur påverkas vi?

DISKUSSIONSFRÅGOR

Diskutera med klasskompisarna.

  • Hur påverkas skogens arter av ett förändrat klimat?
  • Hur påverkas du och dina klasskompisar av ett förändrat klimat?
  • Hur påverkas samhället av ett förändrat klimat?