Rök som stiger upp mot gulaktig himmel
Foto: Foto-Rabe / Pixabay
Lektion 12

Kolet i marken och växthuseffekten

Rester av gamla dinosaurier används för att vi människor ska kunna köra flygplan och värma upp våra hus. Och det ger en varmare planet.
Hur hänger det här ihop? I den här lektionen ska du få lära dig mer om växthuseffekten och hur den påverkar oss som lever på den här planeten.

Börja lektionen
Del 1

Kolets långsamma kretslopp

LÄS & TITTA

Dags att läsa och titta på en film! Läs texten och titta på filmen, fundera på det du läst och sett. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

I kolets kretslopp byter kolatomerna plats då och då. Från luften till en växt, från växten till ett djur, från djuret till luften och så vidare. Det kallas för kolets snabba kretslopp, även om det ibland kan ta tusentals år för en atom att byta plats…

Det finns också något som kallas för kolets långsamma kretslopp. Där tar det miljontals år för kolatomerna att byta plats. Men att lära sig om något som tar miljontals år, på vilket sätt kan det vara viktigt för oss här och nu? Och vad har klimatdemonstrationer över hela världen med det här att göra? Nu ska vi ta reda på det!

Osynlig gas i luften

I luften du andas finns olika gaser, bland annat syre som du och dina celler behöver för att överleva. Du har kanske också har hört talas om koldioxid? Koldioxid är en gas som är uppbyggd av  kol- och syreatomer. Den kemiska beteckningen för koldioxid är CO2 eftersom  koldioxidens molekyler består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid är inte något dåligt i sig, tvärtom är det alldeles nödvändigt för mycket av livet på jorden. Ändå kan man läsa i tidningar och höra folk prata om att koldioxid förstör klimatet på vår jord. Varför det?

Illustration över koldioxidmolekyl, två syreatomer och en kolatom.
Illustration: Maja Modén

Djupt ned i marken

I filmen kunde du se att koldioxid värmer upp jorden. Problemet är alltså att när det blir mer koldioxid i atmosfären så blir jorden också varmare.
Men… Hur kan det bli mer koldioxid, om antalet kolatomer på jorden alltid är lika många?
Det är nu vi kommer till kolets långsamma kretslopp, och hur det är kopplat till att många människor världen över har valt att demonstrera för klimatet.

Växter och djur består av många kolatomer (och en massa andra ämnen förstås). När djur och växter dör hamnar de i marken eller på havsbotten. En del djur och växter som dog för miljontals år sedan har täckts över av till exempel sand, jord, eller andra döda växt- och djurdelar. När de hamnar långt ner i marken utsätts de för ett tryck och för höga temperaturer eftersom det är varmare ju närmare jordens kärna man kommer. Trycket och värmen har gjort att kolatomerna har förvandlats till stenkol, olja och gas. Men fort går det inte, det tar miljontals år!

Oljan, gasen och stenkolen som finns i marken kallar vi för fossila bränslen. När vi tar upp dessa bränslen ur marken och använder den släpper vi ut massor av koldioxid i luften. Det är kolatomer som förut låg stilla i marken och som påverkar växthuseffekten och ger jorden ett varmare klimat när de släpps ut.

Stenkol
Foto: U.S. federal government / Public Domain

Stenkol

Stenkol finns i litosfären – i berggrunden, under marken. Det mesta av den stenkol som finns där har bildats av växtrester från skogar som för ungefär 300 miljoner år sedan hamnade på marken och inte bröts ned.

Olljeraffinanderi till havs
Foto: Grant Durr / Unsplash

Olja och gas

Även olja och gas finns lagrat i berggrunden. Olja och gas har bildats av rester av djur och växter som levde för längesedan. Bland annat tjocka lager av mikroorganismer som för miljoner år sedan täckte havsbottnen och blev begravda där. Mikroorganismer är livsformer som är så små att de bara syns i mikroskop.

Översiktsbild på New York
Foto: Patrick Tomasso / Unsplash

Problem med ett varmare jordklot

Om jorden fortsätter att bli varmare tror forskare att många problem uppstår. Det finns risk att städer som Amsterdam och New York hamnar under vatten. Det finns risk att många djurarter dör ut och att fler koraller i haven dör. Det kan bli kraftigare oväder och svårare att odla grödor. På många platser på jorden kommer det då att bli svårare för människor att leva.

Det här borde vara enkelt att lösa. Om vi slutar att använda fossila bränslen så släpper vi ju inte ut mer koldioxid!
Så är det, fast lösningen är inte så enkel eftersom många av oss människor gjort oss beroende av olja, kol och gas för att leva på det sätt vi gör.

Som tur är görs det mycket för att stoppa klimatförändringarna och allt fler vill förändra sitt sätt att leva, så att det inte påverkar klimatet. Forskare och andra människor lägger ned massor av tid, arbete och pengar på att hitta lösningar. En del av lösningen är att sluta använda stenkol, olja och gas och i stället satsa på det som kallas för förnybara energikällor som sol, vind, vatten och bioenergi – som kan komma från skogen.

Del 2

Vad har du lärt dig om växthuseffekten?

QUIZ

Dags för att se vad du har lärt dig!

Quiz

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad stämmer om växthuseffekten?

Vi skulle inte kunna leva utan växthuseffekten
Vi måste ta bort växthuseffekten för att kunna leva
Växthuseffekten minskar om vi flyger mer
Växthuseffekten påverkar inte oss som bor på norra halvklotet

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad är växthusgaser?

Gaser som är bra när man odlar i växthus
Mörka moln
Gödningsmedel
Gaser som gör att värmen runt jorden inte försvinner så snabbt

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad nämndes som en vanlig växthusgas i atmosfären?

Klorofyll
Koldioxid
Luft
Kolmonoxid

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad händer när det blir ännu mer koldioxid i atmosfären?

Det blir ett kallare klimat på jorden
Det blir ett varmare klimat på jorden
Det börjar snöa
Ingenting särskilt händer

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad är global uppvärmning?

Att jordens temperatur ökar (det blir varmare)
Att jordens temperatur minskar (det blir svalare)
Det blir finare väder
Att alla höjer värmen i sina hem

Rätt svar

Fel svar

Ojdå, inte helt rätt

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Grattis!

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Del 3

Lösningar

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Sveriges regering har bestämt att vi ska bli ett fossilfritt land. Det betyder att vi måste förändra en del saker som vi idag kanske ser som självklara. Vi behöver byta ut bränsle och produkter gjorda av olja och kol mot förnybara produkter. Visst du att skogen är en viktig del av den här förändringen? Nu ska du få läsa om några av alla sätt som skogen kan hjälpa oss.

Skog och vatten från ovan
Foto: John Salzarulo / Unsplash

Träd

Träd och andra växter ”andas in” koldioxid och ”andas ut” syre genom en process som kallas fotosyntes. De använder kolatomerna i koldioxiden för att växa och bygga upp sig själva. Skogen kallas för en kolsänka, eftersom träd som växer tar upp mycket koldioxid och därmed bidrar till att sänka mängden koldioxid i atmosfären. Det är de unga, växande träden som binder allra mest koldioxid. Att plantera fler träd kan därför hjälpa till att motverka global uppvärmning.

I Sverige har vi bestämt att vi ska plantera minst två nya träd för varje träd som avverkas. Därför får vi faktiskt allt mer skog i Sverige, trots att vi hugger ner mycket.

Pappersförpackningar i butikshylla
Foto: Ny Neonbrand / Unsplash

Pappersförpackningar

Trä innehåller massor av kolatomer. En pappersförpackning gjord av trä innehåller därmed också kolatomer. Eftersom vi kan återvinna pappersförpackningen kan vi använda samma kolatomer flera gånger innan de till slut släpps ut i atmosfären igen. Och under tiden kan vi plantera fler träd. Att använda pappersförpackningar istället för plastförpackningar när det är möjligt kan därför vara en bra idé, och att återvinna förpackningarna så att de kan användas många gånger.

Bestick i bioplast
Scott Bauer / Public Domain

Cellulosa-plast

Plast tillverkas av olja och vid tillverkningen av plast släpps mycket koldioxid ut. Dessutom är det svårt för naturen att bryta ned plast. Det som bryts ned försvinner inte, utan hamnar i jorden, i vattnet och på andra ställen som små små mikroplaster. Även djur får av misstag i sig plast när de äter och dricker. En forskargrupp i Sverige håller på att ta fram en sorts plast som baseras på trä och som naturen lättare kan bryta ned.

Virkeshög
Foto: Peter Wormstetter / Unsplash

Biobaserat

Biomassa är material från naturen som vi förbrukar långsammare än det hinner skapas nytt. Ett exempel på biomassa är material som blivit över vid skogsbruk eftersom träden i skogen växer upp snabbare än vi hinner hugga ner dom. Av biomassa går det att tillverka många saker, exempelvis energi, bränsle, mat och hus. Nästan allt som vi idag tillverkar av fossila bränslen (material från naturen som vi förbrukar snabbare än det hinner skapas nytt) går att tillverka av biomassa istället. När produkter är skapade av biomassa kallar vi dom biobaserade. Sveriges regering  vill att vi ska byta ut fossila bränslen mot biobaserade eftersom det skulle betyda minskad påverkan på klimatet.

Fler lösningar

Det finns många förslag på hur vi kan lösa problemet med global uppvärmning. Genom att bli bättre på att återvinna produkter och material, så att det inte behöver produceras nytt i onödan kan vi göra stor skillnad! Många menar också att vi som bor i rikare delar av världen måste resa mindre med flygplan, sluta slösa och inte köpa saker i onödan för att på så vis förhindra onödiga koldioxidutsläpp. En annan åsikt är att vi bör satsa på att forska fram ny teknik som kan hjälpa oss att få bort stora mängder växthusgaser. Kanske finns det fler lösningar på problemet, som ingen ännu kommit på…?

FÖRDJUPNINGSUPPGIFT

Engagera er!
Ta hjälp av dina klasskamrater och fördjupa er i skolans förbrukning av energi och resurser.
Ni kan till exempel tänka på mat, vatten, värme, elektricitet och materiel som förbrukas på skolan. Ta hjälp av personalen för att samla in data kring förbrukningen. Diskutera sedan med dina klasskompisar och arbeta fram förslag på förbättringar. Med nya perspektiv kan ni bli en positiv kraft som driver en förändring.
Ni kan påverka!