Skogslektioner.se använder cookies för att ge dig som besökare en så bra upplevelse som möjligt. Fortsätter du att klicka dig runt på hemsidan betyder det att du accepterar cookies. Läs mer
Grundämnet kol finns nästan överallt. Det finns i din kropp, i luften och i träden. Kolatomer försvinner inte – de omvandlas bara. I den här lektionen får du lära dig hur kol omvandlas i skogen.
Har du hört talas om grundämnen?
Varje grundämne är en sorts atom. När atomer sitter ihop kallar vi dem för molekyler. Det finns många olika atomer och oftast sitter de ihop med andra sorters atomer. Tillsammans bildar de ett nytt ämne och då kallas molekylen också för en kemisk förening. Vattenmolekylen är exempelvis en kemisk förening som utgörs av grundämnena väte och syre.
Vattenmolekylens kemiska beteckning.
Illustration: Maja Modén
Illustration: Maja Modén
Det vanligaste grundämnet
Av jordens alla grundämnen är kol ett av de allra vanligaste. Det finns kolatomer i det mesta på jorden. Nedanför ser du bilder på olika saker. Endast en av sakerna innehåller inte kol. Kan du gissa vilken?
UPPGIFT
Vad innehåller inte kol?
Foto: Kollage / Unsplash
Visst är det rätt fantastiskt att så många saker innehåller samma byggstenar. Men vilken sak innehåller inte kol?
Rätt svar är saltet! Koksalt, som bilden visar, är en kemisk förening av grundämnen som heter natrium och klor. Det kallas även natriumklorid.
Salt får vi till exempel genom att låta havsvatten avdunsta, torka. Då blir bara saltet kvar.
Atomer kan sätta ihop sig med andra atomer och bilda nya ämnen. De kan också släppa varandra, förändras och till och med vara osynliga. Men inga atomer försvinner. Ta till exempel ett skruttigt äpple i skogen, vattnet i en vattenpöl eller löv på träden. För ögat ser det ut som om de här sakerna försvinner efter ett tag. Men atomerna från äppelskruttet, vattnet och lövet finns fortfarande kvar. De kan ha flyttat på sig och bildat nya molekyler, men de försvinner inte.
Foto: Yuriy Kleymenov / Unsplash
Snabbt och långsamt
Att kolatomer kretsar runt på det här sättet kallas för kolets kretslopp. Man brukar säga att det finns två kretslopp för kolet. Ett snabbt och ett långsamt. I det långsamma kretsloppet byter atomerna plats efter tio- hundra- eller tusentals år. Men den här lektionen handlar om det snabba kretsloppet. Vi ska kika på hur det snabba kretsloppet kan se ut i skogen.
Illustration: Maja Modén
Illustration: Maja Modén
Vad äter växter?
Tidigare har du fått läsa att atomer inte försvinner. Kolatomer sprids ut i luften från till exempel avgaser eller levande varelsers utandning. Växter tar upp koldioxid från luften, suger upp vatten med rötterna och med hjälp av solljus kan de tillverka sockermolekyler där de bygger in solenergi. Den här processen kallas för fotosyntes. Genom fotosyntesen ”binder” växterna kol medan de växer.
Foto: Maja Modén
Illustration: Maja Modén
Lagrad energi
Att växter kan bygga upp sig själva och lagra energi är användbart för människan och andra djur. Vi kan äta den lagrade energin – till exempel i äpplen, nötter eller smarriga tallskott. Vi kan också använda det som vuxit till annat – till exempel att bygga hus av.
När växter tillverkar socker av koldioxid och vatten blir det en del atomer över, som växten släpper ifrån sig. De överblivna atomerna bildar syremolekyler. På så vis kommer syre tillbaka ut i luften. Du kanske själv har märkt att luften i skogen känns ren och frisk?
Hur kan vi veta hur mycket koldioxid träden lagrar? Hilda och Johan är några av alla dem som arbetar med att hålla koll på hur mycket skogen växer. När träden växer kallas det att de skapar biomassa. Genom att mäta biomassan kan man också räkna ut hur mycket koldioxid träden tagit upp.
