Boklöv
Foto: Ash from modern afflatus/ Unsplash
Lektion 11

Kolets snabba kretslopp och fotosyntesen

Vad har en julgran, en smartphone och dina strumpor gemensamt?
Kan de vara tillverkade av en gammal dinosaurie? Kommer de från rymden?
Innehåller de kol?
Ja, alla förslag är rätt!
All materia som finns på jorden kommer från början ifrån rymden. Dinosaurierna innehöll också kol och eftersom kolatomer inte försvinner – de omvandlas bara – kan samma atomer som för många miljoner år sedan funnits i en dinosaurie ha hamnat i din julgran.
Kol finns nästan överallt. I den här lektionen får du lära dig vad kol är och varför det är så viktigt för människor att tänka på hur vi använder det.

Börja lektionen
Del 1

Atomer och molekyler

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Har du hört talas om grundämnen?
Varje grundämne är en sorts atom. När atomer sitter ihop kallar vi dem för molekyler. Det finns många olika atomer och oftast sitter de ihop med andra sorters atomer. Då bildar de tillsammans ett nytt ämne och då kallas molekylen också för en kemisk förening. Till exempel är vattenmolekylen en kemisk förening som utgörs av grundämnena väte och syre.

Atomer

Illustration på kolatom, syreatom och väteatom
Illustration: Maja Modén

Vattenmolekylens kemiska beteckning

Illustration över vattenmolekyl
Illustration: Maja Modén

Det vanligaste grundämnet

Av jordens alla grundämnen är kol ett av de allra vanligaste. Alltså finns det kolatomer i det mesta på jorden. Nedanför ser du bilder på olika saker. Endast en av sakerna innehåller inte kol. Kan du gissa vilken?

Uppgift!

Vad innehåller inte kol?

Kollage med bilder på hamburgare, kotte, tussilago, ek, boklöv, person som joggar, salt, grillkol, penna, atomsfären, avgaser, fisk, äppelskutt, diamant och olja
Foto: Kollage / Unsplash

Visst är det rätt fantastiskt att så många olika saker innehåller samma byggstenar! Men vilken sak innehåller inte kol?
Rätt svar är saltet! Koksalt, som bilden visar, är en kemisk förening av grundämnen som heter natrium och klor. Det kallas även natriumklorid.
Salt får vi till exempel genom att låta havsvatten avdunsta. Då blir bara saltet kvar.

Del 2

Ingenting försvinner!

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskompisar.

Atomer kan sätta ihop sig med andra atomer och bilda nya ämnen. De kan också släppa varandra, förändras, och till och med vara osynliga. Men inga atomer försvinner. Ta till exempel ett skruttigt äpple i skogen, vattnet i en vattenpöl eller löv på träden. För ögat ser det ut som om de här sakerna försvinner efter ett tag. Men atomerna från äppelskruttet, vattnet och lövet finns fortfarande kvar. De kan ha flyttat på sig och bildat nya molekyler, men de försvinner inte.

Ruttet äpple på gren
Foto: Yuriy Kleymenov / Unsplash

Snabbt och långsamt

Att kolatomer kretsar runt på det här sättet kallas för kolets kretslopp. Man brukar säga att det finns två kretslopp för kolet. Ett snabbt och ett långsamt. I det långsamma kretsloppet byter atomerna plats efter tio- hundra- eller tusentals år. I den här lektionen som handlar om det snabba kretsloppet ska vi kika på hur det snabba kretsloppet kan se ut i skogen.

Illustration över kretslopp: cellandning, fotosyntes och nedbrytning. En ko och en männsiska står i naturen och de är en del av kretsloppet.
Illustration: Maja Modén
Illustration av träd som säger
Illustration: Maja Modén

Vad äter växter?

Tidigare har du fått läsa att atomer inte försvinner. Kolatomer sprids ut i luften från till exempel avgaser eller levande varelsers utandning.  Växter tar upp koldioxid från luften, suger upp vatten med rötterna och med hjälp av solljus kan de tillverka sockermolekyler där de bygger in solenergi. Den här processen kallas för fotosyntes. Genom fotosyntesen ”binder” växterna kol medan de växer.

Foto: Maja Modén
Illustration över fotosyntes: Sol lyser på växt som står i jord med vatten i. Tre ord finns i bilden: Solljus, koldioxid, syre och vatten.
Illustration: Maja Modén

Lagrad energi

Att växter kan bygga upp sig själva på det här sättet och lagra energi är användbart för människan och andra djur. Vi kan äta den lagrade energin – till exempel i äpplen, nötter eller smarriga tallskott. Vi kan också använda det som vuxit till annat – vi kan till exempel bygga bo.
När växter tillverkar socker av atomerna från koldioxiden och vattnet på det här sättet blir det en del atomer över som växten släpper ifrån sig. Det är syreatomer i form av syremolekyler. På så vis kommer syre tillbaka ut i luften igen.

Illustration av person som äter, hoppar hopprep och spänner musklerna
Illustration: Maja Modén
Del 3

Från skog till klimatrapport

TITTA

Titta på filmen och fundera på vad som sägs.

Hur går det för träden?

Hur kan vi veta hur mycket koldioxid träden lagrar? Hilda och Johan är några av alla de som arbetar med att hålla koll på hur mycket skogen växer. När träden växer kallas det att de skapar biomassa. Genom att mäta biomassan kan man också räkna ut hur mycket koldioxid träden tagit upp.