Barrskog
Foto: Jon Flobrant / Unsplash
Lektion 14

Sveriges skogar

Tänk dig att du ger dig av på en resa från Treriksröset i norr
till Smygehuk i söder. Under de 157 milen kommer du se hur de karga fjällvidderna sakta byts ut mot väldiga barr- och lövskogar.
Tack vare att Sverige är så avlångt kommer du se flera olika typer av skog.
I den här lektionen får du lära dig om Sveriges olika skogstyper.

Börja lektionen
Del 1

Olika typer av skog

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

I Sverige kan du hitta flera olika typer av skog. Vi kan göra en grov indelning i tre olika regioner av skog: fjällbjörks-, barrskogs- och södra lövskogsregionen. Men varför heter det SÖDRA lövskogsregionen, var finns den norra? Jo, den norra lövskogsregionen är fjällbjörksregionen. Den sista delen är fjällregionen och där växer inga träd alls.  Indelningen säger bara vilka sorts träd som är vanligast och som växer där naturligt. Många träd kan växa över hela Sverige.

Illustration över Sveriges skogstyper. En sverigekarta med färgfält som märker ut fjällregionen, fjällbjörksregionen, norra barrskogsregionen, södra barrskogsregionen och södra lövskogsregionen.
Illustration: Maja Modén
Del 2

Fjällbjörksregionen

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Fjällbjörkskogen utgör ett cirka 200 meter brett bälte mellan barrskog och kalfjäll. Det är få växter och träd som klarar av att växa nära kalfjället. Vanliga arter är blåbär, lingon, kråkbär, odon och ljung, tillsammans med lavar och vanliga barrskogsmossor. Precis som namnet skvallrar om, är det vanligaste trädet i fjällbjörkregionen såklart fjällbjörken. Den växer i fjällkedjan innan kalfjället tar vid. Men egentligen är fjällbjörken ingen egen art, utan en underart till glasbjörk och är anpassad för att klara det tuffa klimatet i fjällen.

Fjällbjörkskog
Foto: Orcaborealis / CC BY-SA

Viktig för människan

Fjällbjörkskogen har varit viktig för människorna som bosatt sig i eller nära fjällen. Framförallt har fjällbjörkskogen varit viktig för samer. Här kunde man jaga ripor, orre och hare, låta sina djur gå och beta eller samla djurfoder inför vintern. Människor har i alla tider också tagit ved från fjällbjörkskogen. I fjällbjörkregionen bedrivs inte något skogsbruk.

Ovanliga arter

I fjällbjörkskogen finns flera sällsynta arter som inte finns någon annanstans i landet. Några ovanliga arter som trivs i fjällen är till exempel fjällkrassing, nordlig låsbräken, lappvedel och rödnörel. Tidigare var det vanligt med fäboddrift, slåtter och renskötsel. Men när det inte längre sker riskerar fjällbjörkskogen att växa igen. Enligt Naturvårdsverket är igenväxning det största hotet mot den biologiska mångfalden i fjällbjörksregionen. Även klimatförändringar är ett hot mot fjällbjörkregionen och dess alla invånare.

Person i fjällen, bland barrskog och fjällbjörkar
Foto: Johannes-andersson / Unsplash

Klimatzon

Fjällbjörkskogen finns i en kalltempererad klimatzon, som även kallas taigan. Fjällbjörkarna växer i ett cirka 200 meter högt bälte  mellan barrskog och kalfjäll. Där överlever bara de tåligaste växterna och djuren. Många har speciella anpassningar för att klara av att leva här.

Fjällbjörk

Fjällbjörk
Foto: Ankara / CC BY

Närmast kalfjället växer fjällbjörken och bildar trädgränsen. Den är lågvuxen, knotig och ofta kraftigt vriden. Den ser ut som ett mellanting mellan träd och buske. Trots namnet är egentligen fjällbjörken en variant av glasbjörken.

Visste du detta om fjällbjörk?

  • Fjällbjörken – en globetrotter. Förutom i den svenska fjällvärlden förekommer fjällbjörk bland annat på Island och Grönland, i norra Ural och östra Nordamerika.
  • Värme och hantverk. Fjällbjörken har haft stor betydelse i den samiska kulturen i allt från näverhantverk till värmande eldar. Björkens rötter används bland annat vid slöjd.
  • Fjäril orsakar massdöd. Ett hot mot fjällbjörken är en fjäril vid namn fjällbjörkmätare. Fjällbjörkmätarens larver kan bli så många att de äter upp alla löv och björkskogen dör över stora områden. Nya björkar i form av stubbskott skjuter dock snart upp efter att trädet har dött, så skogen återhämtar sig snart igen.
Del 3

Barrskogsregionen

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Barrskog är den vanligaste skogstypen i Sverige, och kanske det som de flesta tänker på när de hör ordet ”skog”. Större delen av Sverige ingår i barrskogsregionen. Ibland delas den upp i norra- och södra barrskogsregionen. De vanligaste träden i barrskogsregionen är tall och gran. Av lövträden är de vanligaste träden björk, asp, al och sälg. I skogen kan du hitta blåbär och lingon. Tidigare var ädla lövträd som ek, alm och lind mycket vanliga i södra barrskogsregionen. I dag är det vanligast med barrträd även i södra barrskogsregionen. Det största djuret som lever i skogen är älgen. Den har så stora klövar att den kan springa fram på myrar, som andra djur sjunker igenom.

Barrskog
Foto: Gabriela Tamara / Unsplash

Päls och ved

För hundrafemtio år sedan var veden det viktigaste från skogen, samtidigt som den var betesmark för kor, getter, får och renar. Under andra tider har tillverkning av träkol till järntillverkning haft stor betydelse, speciellt i mellersta Sverige. Går vi långt tillbaka i tiden så var skogen viktig för jakt. Förutom att jaga djur för deras kött har även djur som rävar och björnar jagats för sin päls. Deras varma päls och tåliga skinn har hjälpt människor under kalla vintrar i tusentals år. Att handla med pälsar och skinn, har gjort att människor kunnat få pengar eller byta sig till andra varor.

Friskare luft och viktiga varor

I dag använder vi skogen främst för att göra brädor, kartonger, papper, bioenergi och som betesmark för renar. Med hjälp av ny teknologi har man även kunnat ta fram drivmedel och textilier gjorda av träfiber. Vi använder också skogen till naturupplevelser och jakt. På marken växer svampar och bär som lingon och blåbär – som vem som helst får plocka tack vare allemansrätten. Tack vare att träden binder koldioxid när de växer så renar de luften. Därför brukar skogen kallas för en koldioxidsänka. De flesta produkter som idag görs av olja går att tillverka med trä istället. Att välja produkter som är gjorda av trä istället för de som är gjorda av olja skulle betyda att det inte behövde komma ut lika mycket koldioxid i atmosfären.

Förändringar

Ett av barrskogens största hot är klimatförändringarna. Norr om barrskogarna har permafrosten djupt ned i marken långsamt börjat smälta. Eftersom vattnet inte kan sjunka undan någonstans förvandlas områden till träskmarker där träd har svårt att leva. Uppvärmningen slår även mot både växt- och djurarter. Fler invasiva arter, exempelvis lupiner, tränger undan de lokala växterna. Med klimatförändringarna kommer även mer skogsbränder, insektsskador och extrem torka.

Dimmig skog
Foto: Free-Photos / Pixabay

Klimatzon

Den klimatzon som barrskogen växer i är kalltempererad och kallas även för taigan.

Gran

Gran
Foto: Airam Dato / Unsplash

Granen är vårt vanligaste skogsträd i Sverige och finns spridd över hela landet. Av granen tillverkas framförallt pappersmassa och virke. Men ny forskning visar även att granen är viktig för den biologiska mångfalden – framförallt äldre granar. Granen är nämligen det trädslag som flest arter är beroende av. Den slår till och med eken.

Visste du detta om granen?

  • En svampfavorit. Granen är en riktig favorit hos svampar, speciellt gamla granar. Några exempel på svampar är: blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar, samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge.
  • Julgransträdet nr 1. Vår svenska gran är vanligast att använda som julgran, men exotiska träd som kungsgran blir allt vanligare. I hela världen finns det 34 olika arter av gran.
  • Världens äldsta träd finns i Sverige. På Fulufjället växer en del av en gran som kallas Old Tjikko. Old Tjikko har vuxit på samma ställe i 9 550 år. Det är världens äldsta nu kända trädklon! Granen blir normalt 200–300 år gammal. I skogsbruket avverkas granen vid 45 – 150 års ålder.
  • Flera skadegörare. Granen kan drabbas av många skadegörare. Till exempel rotticka som gör att rötterna ruttnar. Bland insekterna skapar granbarkborre de mest omfattande skadorna.
  • Gransirap – en delikates. På våren är granskotten späda. Om du kokar granskott och sirap under många timmar får du jättegod gransirap. Kom ihåg att allemansrätten inte omfattar att plocka grenar eller skott från träden – så fråga markägaren om lov om du vill plocka granskott.

Tall eller gran?

Har du svårt att skilja på gran och tall? Den här ramsan gör det lätt att skilja mellan tall och gran.

”Granens barr är korta och sitter ett och ett

Tallens barr är långa och sitter två och två

Enens barr är korta och sitter tre och tre och dom sticks!”

Old Tjikko i Fulufjällen i Dalarna

Foto på trädet Old Tjikko
Foto: Karl Brodowsky CC BY-SA 3.0
Del 4

Södra lövskogsregionen

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Söder om barrskogsområdet finns lövskogar. Den södra lövskogsregionen innefattar de västra delarna av Bohuslän och Halland, hela Skåne samt södra Blekinge och södra Öland. Lövträd fäller sina löv under vinterhalvåret.

I en lövskog finns det mycket fler arter än i en barrskog, det beror på att löven innehåller mycket näring som exempelvis daggmaskar och andra småkryp gillar. Barren har mindre näring och dessutom tar det flera år innan barrträdet släpper sina barr. Därför är det vanligare att du ser fler blommor i en lövskog än i en barrskog. Djuren som lever i lövskogarna har också anpassat sig för att klara av att leva här. En del fåglar flyttar helt när det börjar bli kallare temperaturer. Andra djur går i ide och sover under vintern. De som väljer att vara vakna är riktiga tuffingar!

Lövskog
Foto: Wiol5 / Pixabay

Mätta grisar och fina möbler

Lövskogen har alltid varit viktig för människan och våra husdjur. Förutom ved och byggmaterial har lövskogen gett oss betesmark. Grisar och andra tamdjur har ätit av ekollon och andra nötter och frukter. I dag får människor andra produkter från lövskogsregionen, till exempel möbelvirke. Några traditionella användningsområden har övergivits, andra tillkommit. Till exempel upptäcktes under slutet av 1900-talet att rödalmens bark kan lindra hudirritationer.

Lövskogen och miljön

Lövskogen har en stor miljönytta. Den binder koldioxid och det finns många arter som trivs i lövskogen. Bland annat den ovanliga vitryggiga hackspetten som bara vill bo där det finns asp och vårtbjörk. Ett förändrat klimat kan ställa till det för lövskogen. Stormar, torka, insekts- och svampangrepp samt skogsbränder förväntas öka i framtiden, och det förändrar förutsättningarna för många arter. Dessutom kan vissa invasiva arter börja sprida sig ohejdat, exempelvis lupiner. Dessa konkurrerar ut de svenska växterna.

Fallande löv
Foto: Matt Collamer / Unsplash

Klimatzon

Du hittar tempererade lövskogar där medeltemperaturen är under 0 grader den kallaste månaden, men medeltemperaturen den varmaste månaden är över 10 grader. I södra lövskogsregionen trivs ädla lövträd, ofta bok, med förekomst av tall och idegran. I lövskogen trivs också buskar till exempel hassel, måbär och olvon. Lövskogar fäller löven under vinterhalvåret.

Ek

Ek
Foto: Jorchr / CC BY-SA

Eken brukar kallas för trädens konung – och visst är det ett vackert träd? Den kan bli väldigt stor och leva i tusentals år. I den nordiska mytologin menade man att eken var helgad åt åskguden Tor. Det var bara Tor som fick fälla ekar.

Visste du detta om eken?

  • En eka av ek. Ordet eka (båten alltså) kommer från att ekan till en början var en urholkad ekstam. Samma sak skvallrar ordet ”eker” om – en sådan som sitter i cykelhjul. Eker betyder nämligen ekpinne.
  • I krigsfartygen. Förr i tiden byggdes den svenska flottan av ek. För att bygga ett skepp som regalskeppet Vasa krävdes 3000 stora ekar.
  • Störst i Sverige. Sveriges största ek är Rumskullaeken i Norra Kvill i Småland. Den har en omkrets på 13 meter! Eftersom den är ihålig går de inte att räkna årsringarna och bestämma dess ålder, men man tror Rumskullaeken är mellan 900 och 1000 år gammal.
  • 300 år. En tumregel för ek är att den växer i 300 år, är fullvuxen i 300 år och dör i 300 år.
Del 5

Skapa en affisch

RITA OCH SKRIV

Dags att rita och skriva och ge feedback på varandras arbete!

Varje grupp ska hitta så mycket fakta som möjligt om sin region och skapa en affisch. När alla är klara ska ni titta på varandras affischer och ge feedback till de andra grupperna. Varje grupp svarar sedan på frågor som de fått och berättar om något som de har lärt sig av den här övningen.