Två barn går bredvid varandra i en skog
Foto: Jamie Taylor / Unsplash
Lektion 62

Bli en skogsdetektiv

”Man känner sig helt ensam i skogen, men ändå inte, för att djuren är där” säger Olivia, 10 år, när hon är ute och jagar. För henne gäller det att ha ögonen öppna för att hitta spår efter djur. I skogen finns det mycket spännande att upptäcka. När du vet vad du ska leta efter kan du gå på jakt efter skogens mysterier och bli en mästerlig skogsdetektiv.

Börja lektionen
Del 1

Olivia jagar i skogen

FILM

Dags att se en film!

DISKUSSIONSFRÅGOR
  • Varför är skogen viktig för Olivia?
  • Vad spanar Olivia efter i skogen?
  • Vad har hon för nytta av sina kunskaper om naturen?
Del 2

Lär dig att avläsa naturen

LÄS

Dags att läsa!

Genom alla tider har det varit viktigt för människan att kunna avläsa naturen.
Från att lära sig var jorden är som bördigast att odla, till att med naturens hjälp kunna skilja på väderstreck och på så sätt kunna hitta hem. I dag har många av oss mobiltelefoner som kan hjälpa oss att hitta hem om vi går vilse. Allt färre vet hur man läser av naturen. Men där finns mycket att lära. Nu ska du få lära dig att tolka naturen – och bli en äkta skogsdetektiv.

Årsringar på träd
Foto: Arpingstone / Public domain

Årsringar säger mer än åldern

Träd har årsringar och genom att räkna årsringarna kan man lista ut hur gammalt trädet är. Men årsringarna säger mer än så! Breda ringar avslöjar att trädet har vuxit snabbt. Smala årsringar berättar däremot att trädet vuxit långsamt – kanske var det en riktig kall eller torr sommar? För tall och gran är täta årsringar ett tecken på hårt och bra virke. Men för en del lövträd är det precis tvärtom ju snabbare de växer desto hårdare virke.

Äpplen på äppelträdsgren
Foto: Marina Khrapova / Unsplash

Ett skogsäpple

Ett äppelträd i skogen? Då får du spana runt omkring. Chansen är stor att du står nära en gammal husgrund. Fruktträd kan bli över hundra år gamla och stå kvar som en påminnelse om att det en gång bodde folk där.

Tallbark
Foto: Elin Fries

Skrovlig gamling

Titta noga på barken på en tall, så kan du lista ut om den är gammal eller ung. Yngre tallar har platt bark som kallas glansbark. Tallar som är äldre än 100 år får så kallad skorpbark. Vissa tycker den liknar stora pansarblock. Tack vare den tjocka barken kan tallen överleva skogsbränder. Det här gäller även för ek och björk.

Enbuske
Foto: Elin Fries

Inga ensliga platser

Om du ser en lite större enbuske ute i skogen, skvallrar det om att det tidigare har varit en öppen plats, med få träd. Kanske en kohage eller blomsteräng? Enen kan nämligen bara växa upp om den får mycket ljus runt om sig.

Brandskadad tall.
Foto: Forest Service Northern Region from Missoula, MT, USA / Public domain

Sotiga brandrester

Skogsbränder har funnits naturligt i alla tider och träden har anpassat sig efter det. Tallen är ett träd som är en mästare på att överleva bränder! På vissa tallar kan du se hur stammen är sotad längst med. Då vet du att skogen brunnit en gång i tiden. De här brännmärkena kallas brandljud.

Midsommarblomster
Foto: Corina Selberg / Pixabay

Näringsrika blommor

Har du sett midsommarblomster eller brännässlor ute i skogen? Då vet du att du går på näringsrik jord. Midsommarblomster och brännässlor trivs nämligen bara där det finns gott om näring.

Vridet träd
Foto: Michael Gaida / Pixabay

Vridna ungdomar?

Nästan alla träd vrider sig. Träd med barr brukar dessutom först vrida sig åt ena hållet för att sedan börja vrida sig åt andra hållet. Det beror på att olika väderförhållanden påverkar hur träden växer. Träd strävar efter att få så mycket solljus som möjligt och kan sträcka sig efter solen. Stark blåst påverkar också hur träd växer.

Bävergnag
Foto: Elin Fries

Skogens mästerarkitekt

Nämen, ett bävergnag. Bävern är en riktigt flitig byggare och som byggmaterial föredrar den lövträd, gärna asp. Om det flyttar in en bäver i ett vattendrag kommer du inom ett par år se ett helt förändrat landskap. Bävern fäller träd, skapar dammar och kanske små översvämningar. Många andra djur gynnas av bäverns framfart. Djur som påverkar sin miljö så här mycket kallas av biologer för ”ekosystemingenjörer”.

Stolpe
Foto: Elin Fries

Käpprätt åt skogen

Stolpar eller käppar i skogen kan verka märkligt. Men om du ser dem betyder det förmodligen att du står mellan två skogsfastigheter. I Sverige ägs nästan all skog av antingen skogsbolag, privata skogsägare eller av staten. För att hålla koll på ”tomtgränsen” används ofta käppar eller stolpar. Nästa gång du är i ett naturreservat, kan du spana efter käppar med vita stjärnor som markerar gränsen.

Jättegryta
Foto: Entheta / CC BY-SA

Isens spår

Den senaste istiden började för drygt
120 000 år sedan. Då låg en stor ismassa över Sverige. På sina håll var isen nära 3 000 meter tjock. Trots att det var länge sedan kan du fortfarande se spår av isen. När isen smälte hände det att stenar blev fångade i en grop i botten på älvarna som bildades av smältvatten. Stenarna snurrade runt runt av vattenströmmen och bildade stora hål i berget. Tidigare trodde man att groparna användes av jättar för att koka mat, därför kallas de för jättegrytor.

Myrstack
Foto: Ratfink1973 / Pixabay

Myrstack i söderläge

Så fort vårsolen börjar värma vaknar myrorna i myrstackarna. Myrstackar är nästan alltid placerade söder om de närmsta träden. Så om du gått vilse och undrar var söderut är – kika på myrstackarna!

PARA IHOP-ÖVNING

Dags för att testa vad du har lärt dig!

Para ihop rätt bild med rätt beskrivning.

Para ihop-övningen går inte att genomföra från en mobil. Prova gärna från en dator eller padda istället

Det kan finnas en gammal husgrund i närheten.
En bäver har varit här.
Här finns det näringsrik jord.
Här har det tidigare varit en öppen plats med få träd.

Ojdå, inte helt rätt

Gör om quizet

Grattis!

Del 3

Trädens superanpassningar

LÄS

Dags att läsa!

I Sverige är tall, gran och björk de vanligaste träden. Mest finns det av tall och gran. De är barrträd och speciellt anpassade för att klara kalla vintrar. En viktig anpassning som barrträden har är att de inte fäller sina barr på vintern. På så sätt kan de ta del av solljuset hela långa vintern, även när det är kallt.

Varje träd har sin speciella anpassning till miljön det lever i. Kaktusar har till exempel flera fiffiga anpassningar för varma och torra miljöer. Nu kikar vi närmare på några av de anpassningar som tall och gran har.

Ett ensamt träd på en klippa
Foto: Nicholas Selman / Unsplash

Tåliga tallar

Har du någonsin klättrat runt på klippor och plötsligt sett hur ett litet träd mot alla odds har lyckats växa i en klippskreva? Med största sannolikhet är det en skogens tuffing – tallen. Den här fantastiska överlevaren behöver knappt något vatten alls och äldre tallar överlever ofta skogsbränder. Genom att studera hur granen och tallen ser ut får du ledtrådar till varför tallen är så mycket bättre på att klara av skogsbränder jämfört med granen. Tallens krona sitter högt upp, vilket gör det svårare för brand att sprida sig upp till toppen. Tallen har också tjock bark och om tallar får brandskador kan de läka med hjälp av kåda som trädet utsöndrar.

Tallen kan klara av torka och växa på hällmarker och sandiga jordar utan problem. Det beror bland annat på att den har en så kallad pålrot, vilket betyder att den har en eller flera grövre stabiliserande rötter som växer rakt nedåt under stubben. Tallen samarbetar med  små svampar. Svamparna hjälper trädet att ta upp näringsämnen och vatten. I utbyte får svamparna socker.

Gran i snö
Foto: Seoyeon Choi / Unsplash

Mörka granskogar

Testa att hälla snö på en kon, vad händer? Jo, snön faller av. Samma sak gäller för granen. Den är konformad, vilket gör att snö lättare glider av. Med en tjock bark och elastiska grenar kan granen klara av allt från köldknäppar till kraftiga snöfall. Granen trivs visserligen inte lika bra som tallen på torra marker – men annars klarar den av att växa nästan överallt. Granen har också en annan specialegenskap: den klarar av att växa trots att det är skuggigt. En mörk granskog kanske du har gått i?

QUIZ

Dags för att testa vad du har lärt dig!

Quiz

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilket påstående om tallen stämmer?

Tallen brukar kallas för "Skogens tuffing".
Gamla tallar överlever inte skogsbrand.
Tallen får socker av små svampar.
Tallen trivs inte på torr mark.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilket påstående om granen stämmer?

Granen tappar sina barr på vintern.
Granar dör av kraftigt snöfall och köldknäppar.
Granen måste ha mycket ljus för att kunna växa.
Granens grenar är sega och elastiska.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilket av följande träd är ovanligare i Sverige?

Tall
Lärk
Gran
Björk

Rätt svar

Fel svar

Ojdå, inte helt rätt

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Grattis!

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!