Ung kille som blickar ut över en skog.
Lektion 91

Varför är träden så tunga?

Årskurs 7-9 ca 30-45 min Ämnen: BI, FY, KE, SV

Syfte

Att utveckla kunskap om fotosyntesen – vad som krävs för att den ska kunna ske och vad slutprodukterna är. 

Att utveckla kunskap om kolets kretslopp.

Förberedelser och material

Titta gärna själv på filmen i del två före lektionen. Eleverna kan arbeta självständigt eller i par, men inled gärna lektion tillsammans.

Genomförande

Del 1 innehåller en concept cartoon om varifrån tyngden i träd kommer. Innan eleverna börjar arbeta med lektionen, be dem fundera på frågan i 5 minuter. Eleverna ska sedan utveckla sina svar med hjälp av de föreslagna alternativen. Tidsåtgång ca 15 min.

Del 2 består av en film och en läsuppgift om fotosyntes, cellandning och kolets kretslopp. Tidsåtgång 15-20 min

Del 3 är för självständiga elever. De behöver också ha grundläggande förståelse för cellandning (respiration), för att kunna koppla ihop fotosyntes och cellandning. Här kan det behövas mycket lärarstöd. Eleverna arbetar med ett digitalt verktyg som illustrerar trädets upptag av kol. De ska sedan skriva en sammanfattning och reflektion kring lektionens innehåll. Tidsåtgång 20-30 min. 

Resultatet i del 3 ska bli något i stil med detta: 

  • I levande växter pågår cellandning hela tiden. I dagsljus sker samtidigt fotosyntes. 
  • I en skog tar träden hela tiden upp luftens koldioxid och bygger in den i cellulosafibrer i stam, blad och rötter. Samtidigt finns det döda växtdelar i skogen, som bryts ner genom nedbrytares cellandning. Döda grenar, stubbar och vissna blad och barr är exempel på döda växtdelar som ständigt bryts ner.
  • Olika skogar har olika mycket fotosyntes och cellandning. Det beror på temperatur, fuktighet och andra klimatfaktorer. På nordliga breddgrader med låg temperatur är hastigheten som regel lägre än i tropisk regnskog, där det är både varmare och fuktigare – och även mer solljus.
  • När totala cellandningen är större än totala fotosyntesen, släpper skogen ifrån sig mer koldioxid än den tar upp. Då kan man säga att skogen har nettoutsläpp av koldioxid. Det gäller till exempel avverkade ytor och mycket ung skog.
  • När totala cellandningen är lägre än totala fotosyntesen, lagrar skogen mer kol än den släpper ut. Då kan man kalla skogen för en kolsänka (ett kolförråd). Det gäller gamla skogar, ca 30–40 år gamla och äldre.

Fura: stor tall

Cellandning: celler använder glukos för att frigöra energi. Som biprodukt bildas vatten och koldioxid.

Fotosyntes: när en växt tar in koldioxid, CO2, från luften, sätts koldioxidmolekylerna ihop med vattenmolekyler inuti växtcellerna. Resultatet blir cellulosafibrer, som består av glukosringar sammansatta i långa kedjor.

Kollagring: trä utgör ett lager av kol.

Koppling till LGR 22

Biologi i årskurs 7–9

Natur och miljö

– Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.

– Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kemi i årskurs 7–9

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.

– Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.

– Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Fysik i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

– Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

– Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.

Svenska i årskurs 7–9

Läsa och skriva

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

– Sammanfattning av texter.

– Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Globala målen

Arboreal, 2021. Hur mycket koldioxid binder skogen?

Globala målen, 2021. Video.

Helsingfors universitet, 2021. Kolträdet.

Skogsstyrelsen, 2021. Skogen lagrar kol.

 

 

 

 

 

Lektion 91

Be dina elever surfa in på skogslektioner.se/elev/. De skriver in lektions-id 91 och startar lektionen direkt. Du kan också hålla lektionen i helklass via elevingången.
Gå till elevingången