Närbild på en älg.
Lektion 93

Vart tar alla älghorn vägen?

Årskurs 7-9 ca 30-45 min Ämnen: BI, KE, SV

Syfte

Att förmedla kunskap om nedbrytarnas betydelse för att göra mineraler och andra nedbrytningsprodukter tillgängliga för växande organismer i ett kretslopp.

Att skapa förståelse för nedbrytningskedjans mångfald.

Att förmedla kunskap om namn på några vanliga nedbrytare.

Genomförande

Inled gärna lektionen med att gå igenom begrepp som mykorrhiza, hyfer, mycel, cellandning, kretslopp, etc. Ta också upp exempel på några nedbrytare, som gråsugga, asbaggar, och barkborrar. Tänk på att indelningen mellan nedbrytare och rovdjur (och andra konsumenter i näringsväven) inte är knivskarp. Många djur, t. ex. kråka och järv, äter både levande byten och döda djur. De är alltså både rovdjur och nedbrytare – och de kan äta både primärproducenter, konsumenter och nedbrytare. Huruvida ett djur ska klassas som rovdjur eller nedbrytare bestäms i regel av dess huvudföda.

Del 1:  eleverna läser självständigt om nedbrytning i ca 10 min. 

Del 2: ett självrättande quiz som tar ca 5 min att göra. Eleverna kan arbeta självständigt eller i par. 

Del 3: eleverna arbetar gruppvis utifrån frågor om nedbrytning. Eleverna kan arbeta i par, grupper eller helklass i ca 20-30. 

Animalisk: något som kommer från djurriket

Cellandning: cellens sätt att få energi. För att man som människa ska kunna växa, hålla värmen i kroppen och röra på sig så skaffar man energi genom att äta mat och andas in syre. I maten vi äter finns energirika ämnen, till exempel proteiner, fetter och kolhydrater. Våra kroppar förbränner dessa ämnen med syre i ett antal kemiska reaktioner. Dessa kemiska rektioner kallas cellandning och sker i cellerna. 

Kretslopp: ett cirkulärt fenomen där flera komponenter medverkar till fortsatt framåtrörelse.

Död ved: virke i döda träd.

Spillning: avföring.

Kadaver: döda djurkroppar.

Jordmån: beskrivning av hur jorden påverkats av klimat och organismer.

Mycel: svampens nätverk av celltrådar.

Hyfer: celltrådar.

Mykorrhiza: samspel mellan svampars mycel och växters rottrådar.

  • Systematisk undersökning utomhus. Leta nedbrytare! Låt eleverna gruppvis gå ut i naturen och gräva upp ca 1 liter jord. Ta med spadar, luppar, eventuella insektsnycklar, papper och pennor eller möjlighet att dokumentera. Dagstidningar att hälla ut jorden på underlättar. Eleverna ska sortera bort jord och grus och dela in de organismer och döda delar de hittar i olika grupper, som maskar, insekter. De gör en tabell och försöker ge grupperna namn och artbestämma det som går. Låt  gärna eleverna dokumentera sina fynd med foton, så kan ni enklare söka information om arterna i efterhand. Lägg tillbaka jorden i naturen när ni undersökt färdigt. Tillsammans i klassen jämför ni vad ni hittat och skapar ni ett diagram över era fynd. (Det kan göras när ni är tillbaka i klassrummet.)
  • En möjlighet är att ge elevgrupperna i uppgift i förväg att ta med sig 1 liter jord till lektionen. Följ sedan instruktionerna ovan. Det blir mest intressant om jordmånerna skiljer sig åt i de olika grupperna. Tänk på att respektera allemansrätten.

Koppling till LGR 22

Biologi i årskurs 7–9

Natur och miljö

– Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.

– Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kemi i årskurs 7–9

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.

– Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

Svenska i årskurs 7–9

Läsa och skriva

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Globala målen

Nationalencyklopedin. Cellandning.

Nationalencyklopedin. Nedbrytning.

Sveriges Radio 2017. Vart tar hornen vägen?

Lektion 93

Be dina elever surfa in på skogslektioner.se/elev/. De skriver in lektions-id 93 och startar lektionen direkt. Du kan också hålla lektionen i helklass via elevingången.
Gå till elevingången