Dags att läsa!
Älgar, rådjur och andra hjortdjur tappar sina horn varje år och nya växer ut. Så fort en älg har fällt sina horn, eller ett djur har dött, påbörjas en process som kallas nedbrytning. Det innebär att den döda vävnaden bryts ner till mindre delar. Processen sköts av en mängd olika organismer som kallas nedbrytare. Hit hör till exempel kråkor och andra asätare, som får syn på kadaver eller känner doften. Gnagare, som skogssorkar, är särskilt bra på att knapra i sig horn. De allra flesta nedbrytare är små, till exempel maskar och insekter.
Svampar och bakterier är andra grupper av nedbrytare. Många är så små att vi inte ser dem, de kallas mikroorganismer. De äter upp de rester som vi knappt bryr oss om. De döda delarna är helt enkelt nedbrytares föda. Men nedbrytning sker inte bara av animaliska delar. Allt levande bryts ned när det dör, även växter.
När nedbrytare äter döda delar och bryter ner dem i mindre delar, använder de i sin tur ämnena i sin cellandning, på samma sätt som större växter och djur har cellandning. Nedbrytarna släpper också ut koldioxid, vatten och avföring. I vattnet och avföringen finns olika ämnen, som blir tillgängliga som ny näring för andra organismer. Nedbrytarna ser alltså till att ämnena cirkulerar i ekosystemen. Många av nedbrytarna är specialister på vissa organismgrupper. En del bryter ner döda djur, medan andra är specialiserade på växtdelar. Tänk vilka enorma lövhögar det skulle bli, om det inte fanns nedbrytare som tog hand om alla nedfallna höstlöv!
Utan kretslopp skulle det bli brist på näringsämnen i många ekosystem.
I allt som är levande, både växter och djur, pågår hela tiden cellandning. Cellandning innebär att celler använder glukos för att frigöra energi. Som en biprodukt bildas det vatten och koldioxid. Då släpps kolet ut i luften igen, som koldioxid
Vi människor får i oss näring genom att äta, men träd och andra växter tar upp en stor del av sina födoämnen genom att suga upp vatten med upplösta salter ur marken. Olika typer av jordar innehåller olika mycket näringsämnen. Marken får ständigt ett tillskott av nya näringsämnen, dels från döda växt- och djurdelar som bryts ner, dels från berggrund som vittrar sönder. Näringsämnena kan också komma med regnvatten eller rinna till vid översvämningar. Den näringsrika jorden ger förutsättningar för nytt liv.
Testa vad du vet!
Vilka är nedbrytarna?
Vad lever nedbrytare av?
Vilken av följande arter räknas inte som nedbrytare?
Ett påstående stämmer. Vilket?
Ett påstående stämmer. Vilket?
Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!
Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!
Ta reda på mer!
Arbeta i par eller grupper. Välj en fråga som ni vill ta reda på mer om.
