Rosa sportbil som nästan helt är byggd av återanvändbar nanocellulosa från trä och andra växtfibrer.
Lektion 84

Mitt liv som träfiber

Vad har skokartonger, bindor, sportbilar och batterier gemensamt? Jo, de kan alla tillverkas med träfiber som råvara.
I den här lektionen ska du få ta del av hur ett liv som träfiber kan se ut.

Börja lektionen
Del 1

Träfibrer

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Träfiber, eller vedfiber, skulle kunna beskrivas som trädets ”skelett”. Fibrerna är de långsmala celler som tillsammans bygger upp själva träet. Vi människor kan använda trädets fibrer som råvara för många olika produkter. Trädets fibrer kan dessutom användas flera gånger. När fibrerna inte längre kan användas i en produkt, bryts de långsamt ner till mindre partiklar, i naturens kretslopp. Vi kan också utvinna energi ur fibrerna genom att elda dessa och ta vara på värmen. Träfibrernas livslängd beror på hur de används. I levande träd lagras kolet så länge trädet står kvar i skogen. Så fort trädet dör börjar fibrerna brytas ner, men det tar lång tid. Allra fortast sker den naturliga nedbrytningen i varma och fuktiga miljöer, till exempel i regnskogen. I kalla och torra miljöer går nedbrytningen långsamt. Det kan ta hundratals år innan ett gammalt barrträd i Norden har brutits ner helt och omvandlats till nya ämnen.

Papper så som det ser ut när man tittar på det i ett mikroskåp.
Så här kan papper se ut, i ett mikroskåp.
Illustration av cellulosa.

Trädets delar tas tillvara

När ett träd har avverkats, alltså huggits ner, kan trädets fibrer användas på många sätt. Det är inte så att somliga träd huggs ner för att bli brädor och andra för att bli biobränsle. Nej, det vanliga är att trädets delar tas tillvara för olika ändamål och det är sällan någon del av trädet som går till spillo. Grenar och toppar, samt sågspån och spill som blir över från virkestillverkning, blir ofta bioenergi. Vid produktion av timmer, möbler och andra träprodukter bevaras en stor del av fibrerna i produkterna. Ett timrat hus kan exempelvis stå kvar i hundratals år.  Idag är många överens om att vi bör bygga mer i trä för att ersätta byggmaterial som är sämre för miljön.

Illustration som beskriver vilken del av trädet som används till vad.
Modernt flervåningshus byggt i trä.
Foto: Svenskt trä

Förpackningar av papper

Till förpackningar och papper används så kallad massaved. Det är ved som ofta kommer från tunna och relativt unga trädstammar.  Det är massaveden som kokas till pappersmassa. Då binds kolet en kortare tid i produkten. I samhället har vi dock lärt oss att både återanvända och återvinna förpackningar och returfiber. Fibrer i papper kan återvinnas till olika produkter ungefär sju gånger.

Alla delar av en produktkartong för en mobiltelefon.

Tänk dig emballaget, förpackningen, kring en lyxig vara, en produkt som du köper sällan. Det kan vara en mobiltelefon, eller ett par skor, som säljs i en tjusig kartong som ska locka till köp. Efter köpet återvinns fibrerna i förpackningen. Då kan de bli råvara till en ny kartong, en kartong som inte behöver vara lika fin.  Eller kanske blir de isolerande material kring något som endast behöver skydd för stötar. 

Ägg i äggkartong.

När träfibrer förbränns

När vi bestämmer oss för att göra oss av med en trävara, en förpackning eller en pappersprodukt, går den ofta till förbränning. Värmeenergin från de brinnande fibrerna kan då utnyttjas för att värma hus. Grenar och sågspån, som blir över vid virkesproduktion, kan också användas för tillverkning av träpellets, biogas och andra bränslen. Dessa så kallade biobränslen kan vi sedan tanka fordon med, eller använda i värmepannor och värmekraftverk. Då lagras kolet inte alls länge i produkten, utan hamnar istället i atmosfären som koldioxid vid förbränningen.

Luftföroreningar

Biobränslen eller olja?

Atmosfären bryr sig inte om ifall utsläppen kommer från oljebaserade bränslen eller från biobränslen. Båda leder till att växthusgaser släpps ut och bidrar till växthuseffekten.
Men skillnaden är att olja, som annars skulle ligga lagrad långt under jordytan, förbrukas i en mycket snabbare takt än det hinner produceras nytt. Träden binder också kol, och som tur är planteras det kontinuerligt nya träd. För att bromsa växthuseffekten behöver vi dock kombinera biobaserade bränslen med  energisnålare transporter och ett mer eftertänksamt resande och konsumerande.

Nanocellulosa blir 3d-printade organ

De senaste åren har nanocellulosa utvunnet av överblivet material från papperstillverkning seglat upp som en ny spännande råvara. Redan idag används nanocellulosa tillexempel i bläck i pennor, i papper som ska leda energi, i kosmetika och i blöjor.  Men det pågår också många andra spännande forskningsprojekt om nanocellulosans användningsområden. 

Det har bland annat uppfunnits ett biologiskt bläck och en 3D-skrivare som skriver ut kopior av mänsklig vävnad. Biobläcket består bland annat av svensk cellulosa.  Tack vare cellulosafibrerna får detta bläck en stadga som andra biomaterial inte har. Man kan dessutom förändra bläcket genom att tillsätta celler. Om man exemplevis tillsätter ögonceller går det att skriva ut ögonvävnad.

En 3D-printer.
Foto: Cellink

3D-printade kopior av mänskliga organ i nanocellulosa kommer att kunna förändra medicinska experiment och i många fall ersätta försök på djur eller människor. Det forskas också på hur nanocellulosa kan användas inom sårläkning. Nanocellulosa är ett extremt lätt, starkt och flexibelt material, och det kan även leda elektricitet. I Japan har man byggt en sportbil i nanocellulosa.

Rosa sportbil som nästan helt är byggd av återanvändbar nanocellulosa från trä och andra växtfibrer.

Trä kan ersätta olja

Idag går det att tillverka allt möjligt med träråvara som bas. Allt som traditionellt gjorts av olja kan numera istället tillverkas av träråvara. Frågan är egentligen inte vad vi kan tillverka av trä – utan vad vi vill tillverka.

Del 2

Livscykelanalys (LCA)

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

För att beräkna en produkts miljöpåverkan kan man göra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man räknar in alla resurser som behövs för att skapa produkten, vad som förbrukas vid frakt och hur mycket av produkten som går att återbruka, återanvända eller återvinna. Alltså den totala mängden resurser, utsläpp och skräp som skapas under produktens liv, från råvaran till att produkten hamnar på soptippen eller förbränns. 

En toalettrulle som står ute i skogen.

Det är inte bara företag inom industrin som är intresserade av en produkts miljöpåverkan. Även forskare, beslutsfattare, politiker, försäljare och konsumenter kan vara intresserade av denna information. Den första livscykelanalysen gjordes av Coca-cola company 1969-1970 för att kunna bedöma miljöpåverkan från förpackningarna. Därefter har flera stora företag gjort livscykelanalyser och sett vinsten med att gå över till mer miljövänliga material. 

Genom en produkts alla faser kan återanvändning, återvinning och förbättrad resurshållning av material och energi bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Så vi kan skapa en cirkulär ekonomi.

En livscykelanalys kan delas in i fyra delar:

  1. Tillverkning av produkten.
  2. Transport från industrin till konsumenten.
  3. Användning av konsumenten.
  4. Avfallshantering.
Mall för ett flödesschema.
UPPGIFT

Dags att göra en analys!

Gör en livscykelanalys för en produkt. Ex. tröja, säng, mobiltelefon, en lärobok, en plastpåse, en glass, en mascara, en bil, en lampa…

Ladda ner:

Tom mall för livscykelanalys

Exempel på ifylld livscykelanalys

Del 3

Lär dig mer om innovationer från skogen

UPPGIFT

Ta reda på mer!

Trä är en mångsidig råvara. Det pågår mycket forskning kring träfibrernas användningsområden och troligtvis har vi många spännande upptäckter framför oss.

  • Sök information om en innovation som har sitt ursprung i träfiber. Sårläkning av nanocellulosa, batterier av papper, genomskinligt trä, Lyocell är några exempel. Försök ta reda på något om hur och var produkten produceras.  
  • Vilken framtida innovation av träfiber skulle du själv vilja skapa?