Lektion 82

Skogen – din nya garderob?

Kläder kan vara en riktig klimatbov…
Modeindustrin tros stå för så mycket som 10 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i världen. I den här lektionen får du lära dig hur vi kan minska det avtryck våra kläder gör på miljön, genom att handla med eftertanke och bli bättre på att återbruka och återvinna.

Börja lektionen
Del 1

Resurskrävande textilindustri

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Har du funderat på var kläderna du har på dig kommer ifrån?
Tyget har produceras av något material, plaggen har designats och sytts upp. Sedan har plaggen troligtvis transporteras långt – kanske över halva jordklotet. Produktion av kläder kräver stora resurser. 

Visste du att det behövs så mycket som 2700 liter vatten vid tillverkningen av en enda bomullsskjorta? För att komma upp i den mängden vatten behöver du dricka minst åtta muggar vatten varje dag i tre och ett halvt år. Vid bomullsodling används också mycket gifter och odlingen kräver stora ytor. Ett material som kräver mindre vatten vid produktionen är polyester och hela 60 % av alla plagg som tillverkas idag innehåller polyester, en slags plast. Varje år frigörs 500 000 ton mikroplaster i havet, när alla vi i världen tvättar våra plagg av material som innehåller plastpartiklar. Det motsvarar 50 miljarder plastflaskor. 

"Fast fashion"

Visste du att vi i Sverige varje år köper i genomsnitt 12 kilo textilier per person? Under samma år slänger vi också runt åtta kilo textilier. Att massproducera och sälja billiga kläder av dålig kvalitet, brukar kallas fast fashion. Modet förändras snabbt och därför behöver kläderna inte hålla så länge. Ofta är plaggen tillverkade av syntetiska material som är billiga att producera, men svårare att hantera som avfall. En stor del av kläderna säljs inte, utan blir istället sopor. Idag hamnar ca 85 % av alla nya kläder som tillverkas under ett år på soptippen, eller bränns upp. Det finns också rapporter som vittnar om att de som jobbar i fabrikerna har lång tuffa arbetspass och att de tjänar väldigt lite pengar. Det är tydligt att vi behöver ändra vårt sätt att tillverka och köpa kläder för att det ska vara hållbart i längden. Men hur?   

Naturligt eller konstgjort tyg

Tyg består av två olika grupper av textilfibrer: naturliga och konstgjorda. Naturliga fibrer, som bomull, ull och silke, kommer redan färdiga från växt-eller djurriket. De ses som mer miljövänliga råmaterial eftersom de kräver minimalt med kemikalier i processen att skapa ett plagg. Konstfiber, eller syntetiska fibrer, görs oftast med olja som bas. Visste du att det också går att tillverka tyg av trä? En fördel med tyger som är framställda av råmaterial från skogen är att de kan brytas ner i fall de hamnar i naturen. De innehåller inte mikroplaster som ger negativa konsekvenser för växter, djur och människor. Här är tre konstgjorda textilier som har sitt ursprung i den naturliga råvaran trä:

Viskos

När man framställer materialet viskos så används kemikalier för att lösa upp cellulosan i trämassa. Processen kan släppa ut rester av svavel, därför är det viktigt att man utvecklar bättre och mer miljövänliga processer. 

Modal

Ett annat konstgjort material, tillverkat av samma råmaterial som viskos, är modal. Det är ett mer slitstarkt material med fibrer som håller ihop bättre. Processen att framställa modal är väldigt lik den för att framställa viskos.

Lyocell

Det tredje materialet som är ännu starkare än de andra två är Lyocell. Råmaterialet, som också kommer från skogen, genomgår en mer modern, energisnål process med väldigt få kemikalierester.

Cirkulär ekonomi

Du har säkert hört talas om kretslopp i form av kolets kretslopp eller vattnets kretslopp. Ett kretslopp som ofta glöms bort är ekonomins kretslopp. I vårt samhälle tillverkar eller köper vi nya prylar och kläder. Vi använder dem tills vi tröttnat på dem eller tills de går sönder. Då slänger vi dem och köper nya. Det här kallas linjär ekonomi och det är en vanlig ekonomisk modell i vårt samhälle. Till skillnad från en linjär ekonomin så handlar cirkulär ekonomi om att vi använder våra saker så länge det bara går. Syftet är att spara på jordens resurser och att det ska bli så lite sopor kvar som möjligt. Att ställa om till en cirkulär ekonomi innebär att vi använder färre resurser från vårt jordklot och samtidigt minskar avfallet. Använder du till exempel dina plagg tre gånger så länge så minskar du dess miljöpåverkan med hela 65%. Vi har alla ett ansvar att tänka igenom våra inköp. Genom att inte konsumera mer än nödvändigt, och välja produkter och material omsorgsfullt, kan vi göra skillnad. 

Förläng livet på ett plagg!

  • Laga plagget om det har gått sönder.
  • Kombinera med andra plagg, på ett nytt sätt.
  • Låna ut plagget till någon.
  • Ordna en ”klädbytardag”.
  • Sy om till ett nytt sorts plagg.
  • Sälj eller lämna in till försäljning som second hand-plagg.
Del 2

Nytt mode av trä och gamla kläder

INTERVJU

Dags att få svar på några frågor.

Intervju med Catharina Fechter, teknisk produktchef inom cirkulärt mode.

 

Hur skulle du beskriva ditt yrke?

– Jag jobbar som teknisk produktchef, bland annat för dissolvingmassa. Dissolvingmassa görs av ved som inte lämpar sig till att bli fint sågat virke. Massan består av vedens fibrer som packas ihop i stora balar och skeppas jorden runt, för att bli till exempel kläder. Jag fungerar som en länk mellan våra kunder och fabriker, när det kommer till tekniska frågor och produktkvalitet. På möten är vi ofta ute i vår, eller kundens fabrik, för att det är lättare att förstå nya idéer när man får se, och klämma på saker.

 

Vilken bakgrund har du och vilken utbildning har du gått?

– Jag har alltid gillat matte, naturvetenskap och natur. Därför läste jag till trävetare på universitet i Hamburg, i Tyskland. I Sverige heter motsvarande utbildning kemiingengör. Tidigare jobbade jag med forskning och utveckling. Det var spännande att vara så nära det allra nyaste, men forskning går väldigt långsamt. Nu jobbar jag i stället med försäljning, men har ändå kännedom om all ny utveckling som mina kollegor håller på med. Det är väldigt roligt! 

Varför ska vi använda textilmaterial från skogen?

– Skog har förmågan att växa upp igen efter att man har skördat den. Dessutom behöver den inte vattnas och inte besprutas med insektsgift för att kunna växa. Det gäller speciellt för skog i nordhemisfären, där Sverige befinner sig. Men vi måste också skapa hållbara konsumtionsmönster för att vårt jordklot ska räcka till för alla våra behov. Därför har vi nyligen hittat på ett sätt att inte bara använda trä som råvara till vår dissolvingmassa, utan även gamla förbrukade kläder. Det är en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Just nu är det oftast inte billigare för konsumenten att köpa produkter som är gjorda av recirkulerad textil, eftersom dessa produkter fortfarande är under utveckling. Men ju mer vårt samhälle förstår hur dåligt det står till med vår planet och hur dyrt det kommer vara när våra ekosystem förstörs, desto mindre dyr kommer dessa nya lösningar vara relativt sett.

Har du några internationella kontakter i ditt arbete?

– Massamarknaden är global och jag har många internationella kontakter. Generellt tillverkas dissolvingmassa i Nord- och Sydamerika, i Asien och i Sydafrika. Användningen sker främst i Asien och vi skeppar massan dit.

Hur ser framtidens kläder ut i val av material och design, tror du?

– Jag hoppas att modetrender som försämrar klädernas hållbarhet kommer att försvinna. Då tänker jag främst på plagg som slits ner i fabriken, för att åstadkomma en ”used-look” eller plagg som innehåller mycket stretch. Stretchiga kläder är billigare att tillverka och bekväma att ha på sig. Men de är mindre hållbara under användningen och mycket svåra att återvinna. Jag hoppas att modeföretagen börjar marknadsföra sina kläder utifrån hur materialen går att återvinna.

Del 3

Kläders miljöpåverkan

QUIZ

Dags att pröva dina kunskaper!

Sepia filtered photo of teen girl wearing brown tulle skirt, knitted oversized sweater and leather boots posing in city street.

Quiz

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Så stor del av de globala utsläppen av växthusgaser beräknas bero på modeindustrin:

70%
5%
10%
0,5%

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilket av följande material innehåller mikroplaster?

Bomull
Polyester
Viskos
Silke

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Cirkulär ekonomi innebär:

Att cirkeldiagram används.
Att det skapas så lite sopor som möjligt.
Att stapeldiagram används.
Att saker köps, används och slängs.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Om du använder dina plagg tre gånger så länge så minskar du deras miljöpåverkan med:

55%
85%
75%
65%

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Att återbruka innebär:

Att använda något på ett nytt sätt, till exempel när ett plagg säljs second hand.
Att slänga kläderna.
Att inte tvätta plaggen så ofta.
Att tvätta kläderna.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Det här stämmer för skog i nordhemisfären:

Den kan återplanteras efter att träden avverkats.
Den duger inte till klädproduktion
Den måste vattnas manuellt.
Den besprutas med insektsgift för att kunna växa.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Det här stämmer för stretchiga textilier:

De ger obekväma kläder.
De ger kläder som håller längre.
De är svårare att återbruka än andra textilier.
De är enklare att återbruka än andra textilier.

Rätt svar

Fel svar

Ojdå, inte helt rätt

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Grattis!

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Del 4

Hållbar konsumtion

VÄRDERINGSÖVNING

Gruppuppgift.

Nu ska du fundera på vad du själv tycker. Här följer en lista med olika påståenden. Du kan utgå ifrån fyra svarsalternativ: JA, NEJ, KANSKE och EGET SVAR och ska välja det svar som du tycker stämmer bäst. Utveckla gärna hur du resonerat. Uppgiften görs i grupp.

  1. Att följa det senaste modet genom att köpa nya kläder är viktigt för mig.
  2. Jag bestämmer själv vad jag tycker är snyggt.
  3. Det är ok att jag får “ärva” kläder av mina äldre syskon/släktingar/kompisar.
  4. Att använda kläder gjorda av omsydda gamla plagg gör att jag känner mig cool.
  5. Att slänga kläder för att de är för små gör vi alltid i min familj.
  6. Att köpa kläder i second hand butiker gör att jag känner mig cool.
  7. Jag säljer hellre mina kläder eller ger bort dem till second hand, istället för att slänga dem.
  8. Mode kan aldrig vara hållbart.
  9. Jag bryr mig om hur mina kläder är tillverkade och om de är miljömärkta.
  10. Jag bryr mig om vilket material mina kläder är tillverkade av.
  11. Jag tycker att man borde införa pant på kläder.
  12. Det vore bäst för klimatet om alla hade skoluniform.