Drönare som flyger över en skog.
Lektion 81

Skogsbruk från yxa till AI

Du är på väg ut till din arbetsplats i skogen. Vilka verktyg har du med dig?
Kanske en yxa, en timmersvans eller en drönare?
I den här lektionen får du lära dig om hur tekniken inom skogsbruket
har utvecklats under de 10 000 år som vi människor arbetat i skogen.

Börja lektionen
Del 1

Skogsbrukets verktyg

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Vad är skogsbruk?

Skogsbruk handlar om att bruka, alltså använda och ta hand om, skogen. Det kan handla om att gallra – ta bort mindre träd så att de större får plats att växa, att avverka – hugga ner skog, att plantera ny skog och om att se till att skogen inte skadas av skadedjur eller brand. I skogsvårdslagen står det hur skog ska skötas: den måste räcka till både produktion av trä, som hem för skogens arter och för andra intressen. Den vanligaste formen av skogsbruk kallas trakthyggesbruk. Det betyder att skogen delas in i delar, bestånd. När ett bestånd vuxit i omkring 80-100 år görs en föryngringsavverkning, träden huggs ner. På hygget, eller föryngringsytan, planteras nya träd och sedan upprepas processen. En skog omfattar ofta flera olika bestånd. Hyggesfritt skogsbruk är en annan form av skogsbruk som innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen, utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Träden avverkas istället allteftersom de blir tillräckligt stora.

Person håller på att fälla en mycket hög tall. Svartvitt fotografi.
Under mitten av 1900-talet började motorsåg och traktor användas i skogen. Foto: Bohusläns museum

De första verktygen

Under de senaste 10 000 åren har människor på norra halvklotet, den nordliga delen av jordklotet, levt nära skogen och använt dess resurser i form av vilt, svamp, bär och trämaterial. De äldsta fynden av verktyg är främst enkla yxor i form av vassa, spetsiga stenar. Yxorna har troligen använts till alla typer av arbete i skogen: till att fälla träd, barka av stammarna, hugga bort grenar och till förflyttning av de kala stammarna. Ett annat tidigt redskap som fortfarande används av alla som brukar skogen är kniven.

På 500-talet f. Kr lärde sig människorna i Norden att använda järn för att tillverka redskap. För att få fram ved till matlagning, och virke till bostäder ökade användningen av järn under medeltiden. Man började att smida yxor av järn. För att kunna göra det behövdes träkol som gav hög värme i smedjan så att metallen kunde smältas och omformas precis som man önskade. Träkol är ved som får brinna länge med låg syretillförsel, så att den blir helt svart och spröd. Träkol är ett material vi använder än idag, inom industrin och i våra grillar. 

Svartvit bild på en kolmila.
I en kolmila tillverkas träkol under låg syretillförsel. Foto Emil Låftman, Tekniska museet
Svartvit bild på tre samiska knivar.
Samiska knivar. Foto: Digitalt museum

Kniven i samisk tradition

Samerna, Sveriges ursprungsfolk, har genom historien levt i nära förbund med naturen. Naturen har fortfarande en central roll i samisk kultur och i många samers liv. I den samiska traditionen har kniven varit ett av de viktigaste redskapen. Den används inom rennäring, jakt, slöjd och till allt möjligt i hemmet. Ett av de material som skogen ger är näver – den yttre delen av björkens bark. För att skörda björkens bark krävs vassa redskap och här är kniven mycket viktig. Näver används än idag till byggnadsmaterial, klädesplagg och hantverksföremål. Men trädens bark har också använts till annat. I tallen, mellan veden och ytterbarken, finns kambium – en del av barken som är rik på kolhydrater och C-vitamin. Tallens bark utgjorde under tusentals år en viktig del i kosten under de långa vintrarna i norr. Barken skördades med kniv under juni månad och lades i förråd inför vintern.

Tungt arbete blir lättare

De tekniker som användes i skogsbruket förr krävde både tid, tålamod och styrka. Numera har vi förfinat verktygen och en handyxa har ett rejält skaft och en vass egg. Att använda såg i skogen är en urgammal tradition. Den såg som använts mest i skogen i Sverige heter timmersvans och utvecklades förmodligen under 1000-talet. En annan typ av såg är bågfilen, den används främst för att såga av grenar. Både bågfilen och timmersvansen utvecklades mycket fram till mitten av 1800-talet, men slutade användas storskaligt inom skogsbruket i mitten på 1950-talet. 

 

Bild på sågar, bland annat en timmersvans.
Timmersvans och andra sågar. Foto: Göteborgs naturhistoriska museum

Transport av virke

Fram till 1800-talet var det häst och vagn eller älvar som forslade avverkade träd från skogen till den plats där de skulle användas. Under 1800-talet började man transportera virke på järnväg. I mitten av 1900-talet ersatte traktorn hästen i skogen, men än idag används ibland häst i skogen, eftersom hästar enkelt kan ta sig fram mellan träd i ojämn terräng och släpa ut virket från skogen. Sedan 1980-talet har vi använt avancerade fordon, som skotare och virkesbilar, för att transportera virke från avverkningsplatsen. En skotare är en traktor med flak som på ett säkert sätt kan frakta trädstammar från skogen och lägga dem i högar så att de blir enklare att hämta med lastbil. En skotare är ofta försedd med en kran som kan lyfta stammarna (timmer) upp på flaket. Sedan 2000-talet har man börjat använda allt större virkesbilar för att transportera timmer, vilket gör att man kan lasta mer, i färre omgångar och minska bränslekostnaden och koldioxidutsläppen.

Svartvit bild på häst som drar timmer i snön.
En häst tar sig enkelt fram i skogen. Foto: Västmanlands läns museum

Motorsågar och maskiner

Efter att andra världskriget tog slut, 1945, tog den tekniska utvecklingen fart. Man kunde nu ersätta yxor med motorsågar och hästar med traktorer. Motorsågen som kom så sent som 1950-1960 var effektiv, men inte lätt att hantera. Många skadade sig på motorsågen innan de lärt sig hantera den ordentligt och det ledde till att man behövde speciell utbildning för att få använda en motorsåg. Än idag finns särskilda körkort för att lära sig använda motorsåg. Sedan 1980-talet är det vanligast att avverka träd med en så kallad skördare. Det är en skogsmaskin som styrs från en förarhytt. Det har gjort arbetet betydligt mycket enklare, effektivare och mindre riskabelt.

Skogsavverkning
En skördare fäller och kapar träd.
A Truck Driver in Sweden.

Vem jobbar i skogen?

Många har kanske bilden av att en skogsarbetare är man, men kvinnor har alltid haft viktiga uppgifter i skogsbruket. Gallring, kvista av fällda träd och plantera ny skog är några historiska exempel. Idag är cirka 11 % av dem som arbetar i skogen i Sverige kvinnor, men de skulle kunna bli betydligt fler. Skogsbruket utvecklas hela tiden, både tack vare ny teknik som gör arbetet fysiskt enklare och för att synen på skogsbruk förändras. Det gör att fler trivs inom skogsbruket. Utöver arbetet på plats i skogen, finns det också många arbetstillfällen inomhus, som också handlar om skogsbruk. Forskning, förädling, försäljning, ekonomi, juridik är bara några av alla arbetsområden. Det finns ingen arbetsuppgift inom skogsbruk som kräver något särskilt kön.

Del 2

De digitala verktygens tidsålder

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Nuförtiden används digital teknik även ute i skogen, inom skogsbruket.
En ny uppfinning som just nu testas är förarlösa skogsmaskiner. De innebär att skogsarbetare som tidigare satt i ett fordon, istället kan fjärrstyra det från en barack i närheten, som i ett datorspel. Då kan de stora skogsmaskinerna ersättas av mindre, som har lättare att ta sig fram utan att skada marken. 

Drönarbild på barrskog.

Drönare i skogen

Idag är drönare en vanlig syn i skogen och ett betydelsefullt redskap inom skogsbruket. Drönare används främst för att dokumentera skog. Det kan handla om:

  • Att ta bilder på områden som är svåra att komma åt markvägen eller som hade tagit lång tid att nå.
  • Att räkna antalet plantor eller övervaka en nyplantering.
  • Att mäta ett område som avverkats eller ska avverkas.
  • Att en myndighet, till exempel Skogsstyrelsen, är ute och inspekterar en skog utifrån regler som ska följas.
  • Att inventera skador efter en storm, ett skadeangrepp eller en skogsbrand.
  • Att räkna vilt. 

Både skogsägare och särskilda företag jobbar med drönare. Skogsstyrelsen började testa drönare ute i skogen år 2019, idag har de minst femtio runt om i landet. Tusentals teknikintresserade skogsägare har också börjat använda egna drönare.

TITTA

Dags att titta på en film!

Digital karta.

Vad är GIS?

Troligtvis använder du dig av GIS nästan dagligen. GIS är ett samlingsnamn för hur vi samlar in, lagrar och sprider information kopplat till digitala kartor. De geografiska informationssystemen är datorbaserade och används för att länka samman information till geografiska platser. Det kan handla om allt ifrån var närmaste busshållplats ligger eller hur ofta du besöker samma café, till hur stor del av Västmanland som drabbats av skogsbrand.

Del 3

Vad kan du om skogens teknik?

Virke som ligger på hög utomhus.
QUIZ

Dags att testa dina kunskaper!

Quiz

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilka är de äldsta verktyg som man hittat fynd av?

Stenyxor
Knivar
Skruvdragare
Bågfilar

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vilka nya möjligheter innebar användningen av träkol?

Elden slocknade snabbare, och det blev säkrare att elda.
Man kunde laga mat.
Elden fick högre temperatur och det blev möjligt att smälta järn.
Det gick fortare att svedjebränna en skog.

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad är en timmersvans?

En yxa
En traktor
En såg
En fågel

Rätt svar

Fel svar

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

När började man använda motorsåg i skogen?

1900-1910
1950-1960
1990-2000
2008-2009

Rätt svar

Fel svar

Ojdå, inte helt rätt

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Vad kan du om skogens teknik?

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Del 4

Mot framtidens skogsarbete med artificiell intelligens

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Att använda drönare är ett effektivt sätt att samla information om skogen. Men en drönare kan inte tänka och tolka materialet själv. Då kan AI (artificiell intelligens) vara till stor hjälp. Till exempel för att till exempel analysera stora mängder information, som det skulle ta lång tid för en människa att bearbeta. Just nu pågår många forskningsprojekt om hur man med hjälp av artificiell intelligens kan ta hand om data från skog.
Det kan handla om att analysera information från foton tagna av en drönare. Med hjälp av AI hoppas man till exempel kunna beräkna sannolikheten för att en skog ska skadas av olika sjukdomar. Den här avancerade tekniken ska kunna fungera även vid klimatförändringar över tid. 

Drönare som flyger i skogen.
Skog och vatten från ovan.
Foto: John Salzarulo / Unsplash

Vad innebär AI?

AI (artificiell intelligens) är förmågan hos datorprogram eller robotar att kunna tolka information, dra slutsatser eller lösa problem, utifrån insamlad data. Det fungerar ungefär som människans arbetsminne. Människor kan sortera och komma ihåg information, för att dra slutsatser och fatta komplexa beslut. AI handlar om att efterlikna de här förmågorna i digital form.

UPPGIFT

Dags att fundera och anteckna!

Hur skulle du vilja använda AI i skogen?
Det finns många användningsområden för AI. Nu ska du få fundera ut ett sätt att använda AI i skogens tjänst. 
Ta hjälp av frågorna:

  • Vad skulle du vilja analysera?
  • Vilken typ av data skulle behöva samlas in?
  • Vilken nytta skulle din uppfinning ha för människor?
  • Finns det några risker med din uppfinning?