Lektion 72

Allemansrätten: i skogsägarens skor

Varför får jag inte knäcka en levande kvist, om markägaren får såga ner hela skogen? I den här lektionen svarar en skogsägare på frågor om allemansrätten, och du får tänka dig in i hur det skulle vara att själv äga och ta hand om skog.

Börja lektionen
Del 1

Lär känna skogsägaren

LÄS

Läs texten och fundera på det du läser.

Vem äger skogen?

Känner du någon skogsägare? I Sverige finns det över 300 000 privatpersoner som äger skog. Ungefär 40% av dem är kvinnor. Tillsammans äger privata skogsägare cirka hälften av all skog som finns i Sverige. Via Lantmäteriet kan du ta reda på vem som äger ett specifikt markområde eller en fastighet, om du till exempel vill ta kontakt med skogsägaren.

Oavsett vem som äger skogen så ger allemansrätten dig tillåtelse att vistas i och njuta av skogen, så länge du visar hänsyn till djur, natur, andra besökare och till markägaren.

Naturreservat och nationalparker

Skog som är extra viktig för den biologiska mångfalden kan göras till naturreservat eller nationalpark. Där gäller andra regler än allemansrätten och det finns skyltar som anger vad som är tillåtet. Naturreservat kan vara både privat- eller offentligt ägda. Nationalparkerna ägs av staten. Det finns också skog som skogsägare avsiktligt låter bli att avverka, med målet att skydda arter. Där gäller allemansrätten som vanligt.

Så jobbar skogsägaren

Skogen används till mycket. Den ska få möjlighet att växa på ett sätt som gynnar biologisk mångfald samtidigt som träden får möjlighet att växa sig så stora att de i framtiden kan ge virke. Alltmedan skogen växer kan den ge naturupplevelser och fungera som hem för många arter. Skogen kan se väldigt olika ut beroende på hur skogsägaren sköter om den.

Luftig äldre tallskog

En äldre tallskog som är luftig upplever många som vacker och rofylld. Här har skogsägaren varit noga med att gallra bort sly, mindre träd och buskar, för att tallarna ska kunna växa sig stora. Träden är ca 100 år gamla, och många skogsägare skulle nog anse att skogen är mogen för avverkning.

Tät ungskog

Den här unga skogen är inte gallrad på ett tag. Det betyder att den fått växa fritt utan att skogsägaren huggit eller röjt bort träd och buskar. Skogen är snårig och svår att röra sig i. Genom att gallra bort somliga träd kan andra få utrymme att växa till sig. Vanligtvis måste en skog gallras flera gånger under sin livslängd, för att inte bli för snårig.

Hygge / föryngringsyta

Här har skogen avverkats för att träden ska bli virke. Grenar och toppar, och resten som blir över av träden blir oftast papper, förpackningar, tyg eller energi. 

Foto: Bengt Ek

Späda plantor

Här växer unga plantor som ska bli skog. Skogsägaren kan välja att plantera nya plantor eller spara “fröträd” vid en avverkning, som kan sprida sina frön till marken runtomkring. Små trädplantor är ömtåliga. 

Avverkning med häst

Somliga väljer att avverka hyggesfritt genom att istället fälla enstaka träd åt gången. Då kan en häst vara till stor hjälp i arbetet, eftersom hästar har lättare än stora skogsmaskiner att ta sig fram mellan träd.

Skogsbryn

Skogsbrynen är viktiga för artrikedomen, variationen av växter och djur. Här trivs mer ljuskrävande växter och många djur uppskattar skogsbrynen som skydd. Ett skogsbryn som är välskött upplevs ofta som vackert av både markägare och besökare.

Nedfallna träd över bäck, i skog
Foto: Oscar Nilsson / Unsplash

Vattendrag i skog eller sjö vid skog

Vattendrag i skogen är ofta känsliga miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsägare är skyldiga att sköta marken i närheten av vattnet varsamt och med eftertänksamhet.

Del 2

Frågor till en skogsägare

INTERVJU

Dags att få svar på några frågor.

Hej Amalia Mattsson, du är skogsägare.
Varför får besökare inte knäcka en kvist, om markägaren får avverka hela skogen?

– Allemansrättens grundregel är: ”inte störa och inte förstöra” och om många besökare bröt kvistar så skulle naturen ta skada. Många markägare har skogen som arbete och genom avverkning får de pengar. En del av pengarna används till att plantera ny skog och sköta om den så det växer upp nya träd. Det är förstås inte tillåtet att gå in på någons arbetsplats och medvetet ta sönder saker.

 Djurens bon försvinner när skogen avverkas, men allemansrätten säger att vi inte får störa djur, hur går det ihop?

– Det stämmer att djur och växter påverkas av att skogen brukas. Skogsägaren ska göra sitt bästa för att värna den biologiska mångfalden vid en avverkning. Att lämna kvar grupper av levande träd, kantzoner mot vattendrag eller döda träd och högstubbar är exempel på saker som görs för att värna arter. Samtidigt ger skogen virke och produkter som de flesta av oss uppskattar i vår vardag.

Hur tar vi oss fram utan att störa djur?

– Gör så gott ni kan för att ta er fram utan att skada mark eller växtlighet. Håll avstånd till djur som fått ungar, av säkerhetsskäl och av hänsyn. Försöka aldrig att klappa djur. Det gäller även tamdjur i hagar om inte djurägaren sagt att det går bra.

Är det farligt i skogen?

– Djur utgör vanligtvis inte någon fara för människor i skogen. Skog som har brunnit, eller blivit skadad eller dödad av granbarkborre, kan innebära risk för fallande träd. Många skogar är arbetsplatser. Håll er undan från arbetande maskiner. Det ingår i allemansrätten att göra det.  Om ni passerar virkeshögar, tänk på att de inte är utlagda för klättring. Rullande stockar kan orsaka allvarliga olyckor.

Får vi gå över en skogsplantering?

– Ta helst en annan väg om det är nyplanterat, det kan vara svårt att se de små känsliga plantorna. Terrängfordon, som exempelvis snöskotrar, omfattas inte av allemansrätten. För dem gäller uppmärkta leder.

Vi får inte slänga skräp, men det ligger kvistar och ris och skräpar lite varstans efter skogsägaren. Varför är det så?

– Ofta lämnas ris kvar efter att marken har gallrats eller röjts från sly. På så sätt kan näringen återföras till marken. Riset kan också bli boplats eller mat åt många av skogens arter.

Varför finns det avspärrade vägar i skogen?

– En anledning kan vara att det pågår arbete i skogen. Det kan också vara så att markägaren vill undvika att folk dumpar skräp eller gamla bilar i skogen. Följ skyltarnas uppmaningar. Ha respekt för avspärrningar – en väg kan vara avstängd för bilar, för att släppa fram tunga virkestransporter eller för att marken är känsligare under vissa årstider.

Vad händer om jag inte följer allemansrätten?

– Allemansrätten är ingen lag. Men några lagar hjälper till att sätta gränser, exempelvis mot nedskräpning, stöld eller skadegörelse som såklart är lika förbjudet i skogen som på andra platser. Det finns också lagar för skydd av naturen. Brott mot dessa lagar kan ge böter. Till stor del handlar allemansrätten om att visa hänsyn mot djur, natur, markägare och andra besökare. Fråga markägaren om du är osäker!

Del 3

Skapa en plats för friluftsliv

UPPGIFT

Fundera och anteckna.

Tänk dig att du är skogsägare och äger all mark på bilden. Du vill att fler människor ska få njuta av den vackra naturen och tänker därför skapa bättre möjlighet till friluftsliv i din skog. Fundera på om du vill anlägga en vandringsled, en downhillbana, en äventyrsbana, en ridled eller plats för någon annan typ av friluftsverksamhet.

Illustration: Björn Lundqvist

Ladda ner bilden för utskrift

Ta hjälp av bilden och frågorna nedanför och skriv ner dina idéer. 

  • Vilken typ av friluftsaktivitet vill du skapa utrymme för?
  • Hur blir leden lättillgänglig och trevlig för besökarna?
  • Kan du göra något för att besökarna ska ha lättare att rätta sig efter allemansrätten?
  • Vilken hänsyn behöver du visa för djurliv eller växtlighet?
  • Hur ska du förhålla dig till vattendrag och höjdskillnader i marken?
  • Behöver du gallra eller avverka skog för bättre säkerhet eller framkomlighet för besökarna? 
  • Hur nära din tomt vill du att besökarna ska komma?