Skogslektioner.se använder cookies för att ge dig som besökare en så bra upplevelse som möjligt. Fortsätter du att klicka dig runt på hemsidan betyder det att du accepterar cookies. Läs mer
Du har känt dig stressad en period och har ofta huvudvärk och ont i magen. Efter en lång promenad i skogen känns det plötsligt lättare – du mår bättre! Hur kan skogen få oss att må bättre? I den här lektionen ska du få lära dig vad forskarna vet om naturens betydelse för människors hälsa.
Ann Dolling är universitetsintendent på SLU. I sin forskning har hon fördjupat sig i skogens hälsoeffekter.
Vad kan skogen göra för vår hälsa?
– Skogen kan bidra till både ökad fysisk och psykisk hälsa. Forskning från Japan och Korea, och även vår egen forskning, visar att när man skogsbadar så får man bland annat lägre blodtryck, lättare att koncentrera sig, immunförsvaret stärks och man sover bättre.
Vad menas med att skogsbada?
–Det är inte precis att ligga i blåbärsriset och torrsimma, utan det handlar helt enkelt om att “bara vara” i skogen. Under 1980-talet blev många människor i Japan sjukskrivna på grund av stress. Då fanns det en väldigt klok hälsominister som beslutade att de sjukskrivna skulle behandlas med “skogsbad”, alltså lugn vistelse i skogen. Det visade sig fungera mycket bra, och därefter har forskningen sökt svar på varför.
Vad är det som händer i kroppen när vi är i skogen?
–En viktig pusslebit handlar om uppmärksamhet. Man kan skilja på riktad uppmärksamhet, som krävs för att till exempel läsa en text eller hänga med i en diskussion, och spontan uppmärksamhet. Spontan uppmärksamhet kräver inte så mycket av oss. Våra sinnen, syn, hörsel, lukt, smak, känsel, tar in naturintrycken men behöver inte bearbeta dem. Då vilar hjärnan och vi återhämtar oss från den riktade uppmärksamheten.
Vad krävs för att uppnå den här hälsosamma effekten?
–Det räcker med att befinna sig i skogen, så lite som 2 timmar per vecka för att må bättre.
Behöver skogen se ut på nåt särskilt sätt för att vara hälsosam?
–När man lät människor titta på bilder på flera olika skogstyper och välja vilka skogar som fick dem att känna mest positiva känslor så föredrog de flesta en ljus och luftig skog, gärna med en vacker utsikt, gärna mot en sjö.
Hur gör jag om det inte finns en skog i närheten?
–Det går också bra att byta ut den stressiga miljön mot en park, en strand eller ett fjäll. Även att titta på bilder på skog, eller lyssna på skogsljud ger positiva effekter, om än inte riktigt lika mycket som att vara i en riktig skog.
De senaste årtionden har synen på friluftsliv förändrats. Idag kan ordet friluftsliv betyda allt från att gå ut i naturen för att uppleva storslagna omgivningar med aktiviteter som fjällvandring, camping och kajakpaddling till att söka efter avkoppling ute i den närliggande naturen vid ledig tid.
Hur blir skogen tillgänglig för fler?
Att ha tillgång till en skog att vistas i kan innebära både möjlighet till fysisk aktivitet, avkoppling och ökad förståelse för hållbar utveckling. I Sverige är vi långt framme i tanken att alla ska kunna komma ut i skogen. Personer med nedsatt funktionsförmåga behöver kunna ta sig till och från ett naturområde och kunna förflytta sig där, med eller utan hjälpmedel. Alla ska ha möjlighet att förstå och uppleva naturen, efter sin förmåga. I början av 2000-talet gjorde regeringen en plan för hur särskilt viktiga naturområden skulle kunna bli mer lättillgängliga för alla, oavsett ålder, ursprung och fysiska förmågor (rörelse, syn, hörsel, allergi, psykisk ohälsa, stress m.m). Mellan 330 000 och 600 000 personer i Sverige antas ha grava läs- och skrivsvårigheter. För dem kan inlästa faktatexter om platsen vara en värdefull resurs. Bra stigar för att smidigt kunna ta sig fram underlättar även för personer med rullstol, rullator eller barnvagn.
En skogsägare kan plantera finare lövträd, spara vackra gamla träd och anlägga stigar för att göra skogen mer inbjudande.
En spång finns ofta i områden där många vandrar. Det är en bred träbro som ger bättre framkomlighet och förhindrar att marken skadas.
Ute är inne
År 2020 drabbades världen av en pandemi. Under pandemitiden verkade intresset för naturen öka. Det kan ha berott på att fler upptäckte naturens värden, när de besökte närliggande utflyktsmål för återhämtning, sociala tillställningar, rörelse och träning. Under 2020 hade Sveriges nationalparker drygt 3,1 miljoner besökare. Tyresta nationalpark som ligger i Stockholm ökade med hela 290 000 besökare under pandemin, år 2020-2021. Men ett ökat intresse för naturturism och friluftsliv innebär också större påfrestning på naturen. Det är viktigt att alla som besöker naturen tar ansvar för att skada den så lite som möjligt.
Gröna kilar
Idag bor 85% av alla jordens människor i tätorter. Där finns det inga skogar. Därför är så kallade “gröna kilar”, alltså grönområden i tätbebyggda områden, oerhört viktiga. Gröna kilar har visat sig ha ett högt värde för människor, både socialt och hälsomässigt. Dessutom hjälper naturområdena till att förbättra kvaliteten på luften i städerna.
Ett sätt att uppleva skogen är att skogsbada. Sedan skogsbad blev populärt i Japan, på 1980-talet, har det skapats många särskilda parker just för människor som vill skogsbada. Skogsbad är en stillsam aktivitet och man rör sig långsamt genom naturen, så att den ”omsluter” kroppen. Det japanska namnet för skogsbad – Shinrin-Yoku (森林浴) betyder ”ta in skogsatmosfären med alla sinnen”.
Vårt immunsystem påverkas positivt av att vistas i naturen. Immunsystemet är våra kroppars system för att försvara sig mot sjukdomar. Om vi ofta är i skogen kan det därför göra att vi håller oss friskare. När vi rör vid träd tillverkar de ämnen, fytoncider, som ska försvara dem mot insekters angrepp. Vid inandning av dessa ämnen triggas vårt immunförsvar och det kan göra oss friskare. Så nästa gång du är i skogen, krama ett träd!
Aktivera alla dina sinnen i skogen
När du vistas i skogen så har du god hjälp av alla dina sinnen. Vare sig du skogsbadar eller tar en helt vanlig skogspromenad.
Synen
Det är inte alltid man upptäcker allt spännande som finns i skogen. Om man stannar upp, tittar närmare på ett träd eller under en sten med en lupp så kan man se mångfalden av insekter och lavar. Det ser dessutom olika ut om du besöker skogen under våren, sommaren, hösten eller vintern.
Luktsinnet
Hur luktar skogen? Hur luktar jorden? Är lukten annorlunda efter ett regn? Har någon fällt ett träd som avger en god doft? Tänk på att även du sänder ut dofter som djur kan uppfatta och bli skrämda av.
Hörsel
Vad är det för ljud ute i skogen som inte finns i en stad? Är det helt tyst? Hur låter vinden, vattnet i ån, träden när det blåser och hörs olika arter av fåglar?
Känseln
Hur känns barken? Är det skillnad på ett ungt träd och ett äldre träd? Hur känns löven mot fingertopparna? Är de mjuka, håriga, hårda, vassa, glatta, sträva? Är stenen du sitter på slät eller skrovlig, känns den varm eller kall, fuktig eller torr?
Smaksinnet
Vad går att äta ute i skogen? Har du smakat på C-vitaminrika ljusa boklöv eller nya ljusa granskott? Det finns ett helt skafferi ute i skogen. Blåbär, lingon, hallon, björnbär, svampar och örter.
UPPGIFT
Dags för skogsbad!
Nu ska du få skogsbada. Läs frågorna nedan och fundera på dem medan du skogsbadar.
Vad hör du? Hur många olika ljud kan du urskilja? Fundera på om det är så att fler ljud framträder allteftersom. Vad tror du i så fall att det beror på? Märks det på ljuden vilken årstid det är?
Vad ser du runtomkring dig? Vad kan du urskilja längre bort? Vilka växter, djur eller naturföremål finns precis nära dig? Är det något särskilt som fångar ditt intresse? Sitt en stund och se om du upptäcker nya saker – träd, växter eller djur – efterhand. Hur märks det vilken årstid det är?
Vid skogsbad utomhus aktiveras även andra sinnen:
Känn med handen över ytan på ett träd, en sten eller en bit mossa. Hur känns det? Är det slätt eller skrovligt, känns det varmt eller kallt, fuktigt eller torrt? Går det att känna vilken årstid det är?
Hur luktar skogen? Kan du känna olika dofter? Märks det på skogens dofter vilken årstid det är?