Till lärarinstruktion
Lektion 33

Skogen och sågverken

ca 40 min GE, HI

Tänk dig att paddla ned för en brusande älv stående på en jättestor stock. Det kunde du ha fått göra om du hade levt omkring år 1850 och jobbat som flottare. Flottarens uppgift var att rulla stora stockar ned i vattnet och sedan knuffa stockarna åt rätt håll när de for fram med vattenströmmen. Visst låter det som ett spännande jobb? I den här lektionen ska du få lära dig mer om flottning och varför det blev vanligt i mitten av 1800-talet. Du får också lära dig om sågverken som byggdes under denna period, och varför barn fick plantera träd på skoltid.

Del 1

Sågverksarbetare vid Gustavsbergs sågverk 1908. Ett arbetslag står uppställda mellan höga brädstaplar.
Foto: Norrlandsbild / Sundsvalls museum, CC BY-NCt

Flottning och sågverk

LÄS

Dags att läsa! Läs texten och fundera på det du läser. Fråga gärna någon annan om hjälp eller hjälp dina klasskamrater.

Illustration över flottning. Männskor som står på timmer som flottas efter älv, sågverk vid vatten samt fraktbåt.
Illustration: Maja Modén

Timmerfronten

I början på 1800-talet bodde det inte så många människor i norra Sverige men där fanns stora naturtillgångar. Många länder i Europa hade ett stort behov av timmer, men där var skogarna så gott som borta. De hade huggits ned utan att man planterade nya träd. England köpte timmer från Norge och till slut var deras skog också slut. Man kallar gränsen där den gamla, ursprungliga skogen tar slut för timmerfronten.

Foto på flottare, människor som står på timmer i vatten.
Foto: SLU

Frakta på vatten

Förutom skog så finns det också stora älvar i Norrland. I mitten på 1800-talet började man hugga ned de största och mest värdefulla träden vid älvdalarna. Sedan kunde man flotta stockarna på älven. Att flotta är att lägga stockarna i vattnet och sedan låta dem flyta ned till sågverk och hamnar. Snart hade man huggit så många träd att timmerfronten rörde sig över Sverige också. Det här satte igång industrialiseringen i Sverige och många människor köpte skog och byggde sågverk. Det byggdes många sågverk utmed kusten. Från dem kunde man skeppa ut brädor som hade sågats upp i sågverken. 1870 var Sverige världens största exportör av sågade produkter. Det innebar att andra länder betalade mycket pengar till oss och Sverige blev ett allt rikare land.

Illustration: Maja Modén

Arbete vid sågen

När jordbruken blev mer effektiva och befolkningen växte blev många arbetslösa. Nu kunde de arbetslösa börja arbeta med skogen eller i sågverken. Människor flyttade till orterna där sågverken låg. En del började arbeta redan som barn med att märka upp brädor. De arbetade långa dagar men hade inte så tungt arbete. På detta sätt kunde barnen bidra med pengar till familjen och de var säkra på att ha ett arbete när de blev vuxna.

Riktigt gamla träd

Vissa av träden som höggs ned var jättegamla tallar. De kunde vara mellan 300 och 500 år gamla. De gamla tallarna hade överlevt skogsbränder och stormar. När människan kom så föll de gamla tallarna på bara några årtionden. Numera är så gamla, stora träd mer sällsynta.

Person håller på att fälla mycket hög tall
Foto: Bohusläns museum, PDM

Det fanns människor i Sverige som blev oroliga när alla träden höggs ned. Man hade sett hur det gått för skogarna i övriga Europa. De var ju så gott som borta. Om skogen försvann skulle vi snart inte ha något att sälja till utlandet. I Stockholm 1903 så bestämde riksdagen därför att det behövdes en skogsvårdslag. Lagen innebar att den som avverkade skog var skyldig att så, eller plantera nya träd. Detta gäller än idag.

Plantering på schemat

Många fick hjälpa till att plantera ny skog. Varje skola hade rätt att ägna tre dagar åt att plantera skog. Det var inte bara för att det behövdes träd som barnen fick hjälpa till. Många tyckte att skolan inte lärde ut rätt saker och att barnen även behövde lära sig saker från världen utanför skolan. Många av de skogar vi går i idag är planterade under 1900-talet.

Foto på barn som planterar skog.
Foto: Johan E Theorin, foto deponerat till Åtvidabergs kommun.
Illustration: Maja Modén
Industrilokal

Industrialisering

Industrialisering är när ett samhälle eller land förändras och får ny teknik och fler fabriker. I Sverige skedde industrialiseringen runt år 1850. Före denna tid levde de flesta människor i Sverige av jordbruk, men allteftersom det uppfanns bättre verktyg och tåligare grödor att odla behövdes det inte lika många människor som arbetade i jordbruket längre. Dessutom hade vi fått bättre mediciner och fler barn kunde överleva sina första år. Det innebar att alltfler gick arbetslösa och fick flytta till städerna för att istället söka jobb i till exempel en fabrik.

Foto: Leo Fosdal / Unsplash
QUIZ

Dags för att se vad du har lärt dig!

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad kallas detta?

Timmerfrakt
Flottning
Vattentransport
Flyttransport

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Vad kallas gränsen där den gamla ursprungliga skogen tar slut?

Skogsgränsen
Trädgränsen
Timmerfronten
Skogsskiftet

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Var byggdes sågverken?

Mitt i skogen
Vid en älv
I tätbebyggt område
Vid timmerfronten

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

När var Sverige världens största exportör av sågade produkter?

1950
1980
1890
1870

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Varför köpte England timmer från Norge på 1800-talet?

Norge hade bättre träd än England.
England hade huggit ner sin skog utan att plantera nya träd, så de hade inte tillräckligt med skog.
Det var billigare för engelsmännen att köpa virke av Norge än att hugga ner sin egen skog.
England köpte grejer av Norge för att de hoppades att Norge skulle köpa grejer av dom i framtiden.

Fråga {{currentQuestion}} av {{questionCount}}

Varför fick skolbarn hjälpa till att plantera skog förr i tiden?

Barn gick inte i skolan.
Barn planterade träd för att få motion.
Det var brist på skog och många tyckte att barnen även behövde lära sig saker från världen utanför skolan.
Skolorna hade inte tillräckligt med lärare så barnen fick ibland jobba istället för att gå i skolan.

Ojdå, inte helt rätt

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Grattis!

Du fick {{correct}} av {{questionCount}} rätt!

Rätt svar

Fel svar

Del 2

Film - Emil kör skogsmaskin

TITTA

Titta på videon. Fundera på vad som sägs.

Idag arbetar ingen längre som flottare i Sverige, men vi fraktar fortfarande träd från skogen till sågverk eller andra industrier. Istället för att använda älvarna har vi idag effektiva skogsmaskiner, lastbilar och järnväg. Titta på filmen om Emil som är 19 år jobbar med att köra skogsmaskin.

Del 3

Hur har det påverkat oss?

Industrialiseringen ledde till en bättre materiell levnadsstandard för de flesta. Samtidigt innebar storskaligheten att människornas påverkan på miljön blev större.

DISKUSSIONSFRÅGOR

  • Hur tror du vi människor hade levt idag om vi inte genomgått industrialiseringen?
  • Hade vi kunnat resa?
  • Hade vi varit ett rikt land?
  • Hur gamla hade vi blivit? Hade barn behövt arbeta?
  • Hur långa arbetsdagar hade vi haft?
  • Hade vi haft stora orörda skogar med enorma gamla träd?

Barnen kände sig viktiga som hjälpte sin familj så att de fick mer pengar. De gjorde inte de tyngsta jobben och fick en chans att lära sig ett yrke. Det fanns inte så bra skolor för barnen heller.

  • Var det rätt att låta barn jobba i sågverken?

I fattiga länder så kan det finnas barn som måste arbeta. Då kan barnet inte gå i skolan eller går bara en kort tid i skolan.

  • Är det ok att använda barnarbete idag i länder som är fattiga?